SU bryter samarbetet med världsledande expert

Kerstin Bergström anses som den främsta i världen på att framställa ansiktsproteser. Nu avbryter Sahlgrenska universitetssjukhuset sitt samarbete med henne.

ANNONS
|

–Att göra sig av med Kerstin Bergström är som att plocka bort Messi ur Barcelona, säger Mathias Lageskog, en av hennes många patienter.

Patienter som saknar öron, näsa eller ögon remitteras i dag från hela världen till titanenheten på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Gemensamt för dem är att de behöver ansiktsprotes till följd av trauma, medfödda missbildningar eller för att de fått kosmetiskt störande defekter efter canceroperationer.

Läs också: SU svarar: ”Vi har en budget att hålla oss till”

Tekniken som används introducerades på sjukhuset av professor Per-Ingvar Brånemark på 70-talet och har därefter utvecklats av bland andra anaplastolog Kerstin Bergström.

ANNONS

–Kerstin Bergström visade tidigt unika egenskaper för arbetet att med silikonmaterial bygga upp hela eller delar av ansikten på patienter med omfattande mjukdelsskador, säger Tomas Albrektson, professor i handikappforskning vid Sahlgrenska akademin.

–Hon är världsberömd bland dem som arbetar i den här branschen i dag. Hon har bildat skola och tränat mängder med inte minst utländska kollegor i den här svåra konsten. Det rör sig om en behandlingsform av utomordentligt stor betydelse för en mycket utsatt patientgrupp, säger han.

Albrektson förstår att SU behöver ”spara pengar”:

–Men genom att avsluta samarbetet med Bergström, som haft en fri anställningsform och därför lätt blir ett byte för räknenissar, är ansvarslöst och ett hot mot den patientgrupp det rör sig om. Jag kan bara vädja till ansvariga att tänka om.

Det gör också Anders Tjellström, docent och tidigare ansvarig för implantatverksamheten vid öronkliniken och numera pensionär:

–Bergström har varit ansvarig för utvecklingen av tekniken i över 30 år. Beslutet drabbar inte henne - egentligen. Hon klarar sig. Jag tänker i första hand på alla patienter. Ingen kan ta upp hennes mantel för närvarande. Hennes tekniska skicklighet är dessutom parat med ett ovanligt och djupt empatiskt sinnelag så oerhört viktig för denna drabbade patientgrupp. Det är inget annat än katastrof att hon inte kan få fortsätta.

ANNONS

Under åren har Kerstin Bergström mött många patienter. Ungdomar som skadades svårt i Backabranden är exempelvis några av dem.

Helena Isakssons dotter är en bland alla andra.

För 13 år sedan, när dottern var tre år gammal, drabbades hon av en tumör på en ögonmuskel och öga och muskel avlägsnades.

Första mötet med Kerstin Bergström förändrade allt för familjen.

–Vi fick hopp och kunde se ljust på framtiden när vi förstod vilken unik kompetens och skicklighet hon har att tillverka proteser. Hon blev den som kunde hjälpa vår dotter med det svåraste svåra.

Sahlgrenskas beslut är ”fullständigt förödande” anser Helena Isaksson som är mycket bekymrad för dotterns och övriga patienters skull.

–Som de flesta tonåringar är vår dotter mån om sitt utseende och genom Kerstins hantverk ser hon ut som vilken söt tjej som helst. Men hon behöver ofta snabb hjälp och då har Kerstin ställt upp. Nu är vi rädda att vår dotter kommer mötas av besked som ”ställ dig i kö”.

–Det måste finnas andra värden än pengar, principer och anställningsstopp. Jag har alltid varit stolt när jag har berättat om Kerstin Bergström och Sahlgrenska, nu vill jag bara gråta, säger hon.

Mathias Lageskog drabbades av en tumör i en tårkörtel 2002. Tumören och ögat opererades bort och han har varit patient hos Bergström sedan dess.

ANNONS

–Det har nästan inte gått en dag under den här tiden som jag inte tänkt tanken att hon skulle kunna försvinna från SU av något skäl. Men att hon skulle göra det så här är både korkat och klantigt. Men det finns säkert andra sjukhus som är överlyckliga, säger han.

–Hon har varit ovärderlig för mig, min trygghet. Men för det inget ont sagt om enhetens anaplastolog, som säkert också kommer kunna hjälpa mig.

Kerstin Bergström själv säger att beskedet någon vecka in i december kändes som ”ett slag i huvudet”.

–Det känns som om de sparkar ut mig. Jag har ställt upp med hjärtat för mina patienter på Sahlgrenska. Jag har varit där för deras skull. Det har inte gjort mig rik. Hade jag velat det hade jag sysslat med annat eller tagit betalt per patient, säger hon.

När hon började på Sahlgrenska fanns inga tjänster som anaplastolog. I stället fick hon frågan om sjukhuset inte kunde få köpa hennes tjänster, 20 timmar per vecka, till priset som om hon vore anställd. Och så har det fortsatt, säger hon.

–Jag har inte kunnat jobba på sommaren och inte haft någon betald semester från Sahlgrenska. Alla resor och konferenser som jag deltagit i, som satt Sahlgrenskas namn på kartan, har inte belastat sjukhuset med en enda krona.

ANNONS

Metoden som Sahlgrenska gjort sig känt för baseras på osseointegration, där proteser hålls på plats med vävnadsförankrade titanimplantat. Anaplastologen är den som tillverkar själva protesen och fästet som håller den på plats.

För några år sedan utnämndes Kerstin Bergström till hedersdoktor vid Medicinska fakulteten vid Sahlgrenska akademin.

Källa: Anders Tjellström, tidigare ansvarig för implantatverksamheten vid öronkliniken

ANNONS