Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Struntade i skräpet – får pris

Samma dag som det pågår en livlig debatt om det nerskräpade Göteborg, utses kommunen till årets bästa - av stiftelsen Håll Sverige Rent.

För tredje året i rad utsågs Göteborg på måndagen till Årets kommun av stiftelsen Håll Sverige Rent.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Samma dag kunde man i GP läsa hur kommunen medvetet struntat i att städa efter Andra Långdagen, och hur gatan under helgen förvandlades till en soptipp.

I det ljuset kan utmärkelsen verka märklig, för att uttrycka det milt.

GP når Joakim Brodahl, kommunikationsansvarig på Håll Sverige Rent, just när han ska ta tåget tillbaka till Stockholm. Han har helt missat den senaste debatten om det nerskräpade Göteborg.

- Den här utmärkelsen är baserad på det engagemang kommunen har lyckats få igång i samband med de nationella skräpplockardagarna. Det vill säga aktiviteter i förskolor, skolor och liknande. Det är alltså inget kvitto på att man är renare än någon annan, säger han.

Joakim Brodahl säger sig förstå att utmärkelsen kan tolkas som att man korat kommunen till den renaste, men så är det alltså inte.

- Eftersom Göteborg är en storstad har man stora besvär med skräpet. Ju mer folk desto större problem. Göteborg har långt kvar tills problemet är borta och detta är inget kvitto på att man kan slå sig till ro, sammanfattar han.

Inte heller Håll Sverige Rents vd Anna Linusson har läst ett ord om nedskräpningen i centrala Göteborg.

- Det vi delar ut pris för är att Göteborg jobbar för att förändra folks medvetande, så att de inte skräpar ner. Och vi har uppfattningen att man har jobbat mycket med den frågan, särskilt bland skolbarn, säger hon.

Men det tar tid innan den medvetenheten slår igenom, och Anna Linusson säger att man har indikationer på att nedskräpningen i själva verket ökar.

- Det beror främst på att vi har andra konsumtions- och levnadsmönster. Varje människa hanterar väldigt mycket mer skräp i dag än för femton år sedan. Då hade man kanske med sig en termos ut, som man tog med hem efteråt. Nu köper man kaffe på språng och äter maten medan man går. Det blir mer av engångsartiklar. På det sättet ökar mängden potentiellt skräp hela tiden, säger hon.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.