Pedagogerna i skola och förskola anser att allt för mycket tid går åt till andra arbetsuppgifter. För att protestera mot en ohållbar situation där undervisningen blir lidande har pedagoger gått samman i en gemensam aktion för bättre arbetsvillkor.
Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se
– Vi har fått mer att göra och klasserna har blivit större, samtidigt som resurserna inte blivit större, säger gymnasieläraren Mattias Axelson i Lärarmarschen mot nedskärningar.
Therese Gfrörer är förskollärare och i år bland arrangörerna:
– Förra året vara jag en av dem som gick i marschen och jag fick lära mig att vi har kämpat relativt länge för att få ner antalet barn i grupperna för att vi ska få möjlighet att vara förskolepedagoger – inte fönsterputsare och diskplockare, säger hon och förklarar att det ryms för många yrkesroller i hennes jobb i dag.
Så vill de ha det
Förskoleupproret består av pedagoger i förskolan som kämpar för bättre förutsättningar i förskolan. De vill ha mindre barngrupper, högre personaltäthet, planeringstid samt färre kringuppgifter.
Förskoleupproret är partipolitiskt obundet.
Källa: Förskoleupproret
Lärarnas manifest 2019 är: att effektiviseringskraven på förskola, skola och fritidshem upphör.
Att politiker slutar lägga uppgifter på lärare utan att ta bort minst lika många samt att skollagens och läroplanens krav grundas i forskning och beprövad praktik.
Källa: Lärarmarschen 2019
Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.
Kommentarer
Kommentera artikeln
Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.