Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

1/4

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Statsvetaren: Talmannen tar över kommandot

Två statsministerkandidater har misslyckats med sina sonderingsuppdrag.
Nu tar talmannen över kommandot i regeringsbildningen och sätter en deadline.
– Nu hotar han partiledarna genom att säga att det kommer ett hårt förslag, säger statsvetaren Jonas Hinnfors.

Talmannen Andreas Norlén kommer inte att utse någon ny sonderingsperson, det meddelade han på måndagseftermiddagen efter att S-ledaren Stefan Löfven gett upp försöken att bilda regering.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– I nuläget finns det inte förutsättningar för mig att bilda en regering som tolereras i riksdagen, hade Stefan Löfven meddelat under samma morgon.

I stället kommer talmannen, med start idag, att kalla in partiledarna gruppvis till samtal i fyra olika tänkbara regeringskonstellationer:

• S, MP och Alliansen

• S, MP, C och L

• Alliansen och MP

• Hela Alliansen eller delar av Alliansen

Talmannen vill ta en aktiv roll

SD-ledaren Jimmie Åkesson och Vänsterledaren Jonas Sjöstedt kommer inte att delta i några av gruppsamtalen, men talmannen kommer att ha enskilda samtal med dem.

– Nu vill jag ta en något mer aktiv roll, sa han till det samlade pressuppbådet efter att ha ha träffat alla partiledare.

Enligt Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, sätter talmannen nu press på partiledarna eftersom sonderingsuppdragen varit resultatlösa.

– Han tar över kommandot för formerna för samtalen, som annars legat på sonderingspersonerna. Det är i hopp om att en annan typ av dynamik kan följa när man sitter runt ett bord, och inte en och en, säger han.

Hotar partiledarna med kammaren

Talmannen meddelade också att han under höstens gång kommer att lägga ett skarpt förslag på statsminister i riksdagen.

– Nu hotar han partiledarna genom att säga att det kommer ett hårt förslag. Det är en klok åtgärd, han minskar alternativen, sätter press på dem och visar att det är allvar. Samtidigt förmedlar han att det är han som bestämmer när det kommer ett förslag, säger han.

Annie Lööf har sedan valet flertalet gånger pekat på att ansvaret för regeringsbildningen ligger på de två största partierna, S och M, som måste ta till blocköverskridande lösningar.

Men i de alternativ som talmannen presenterat, ingår hon i samtliga, medan S och M bara ingår i två.

– C och L är med i alla alternativ. Det är de som är nycklarna här, konstaterar Jonas Hinnfors.

Centerpartiets ledare Annie Lööf och Liberalernas partiledare Jan Björklund är centrala för regeringsbildningen. . Bild: Henrik Montgomery/TT

Av de fyra alternativen är det framförallt två som har möjlighet att bilda en majoritet i kammaren.

– Talmannens första variant, S+MP tillsammans med Alliansen i någon konstellation och den andra varianten, S+MP+C+L, är båda snarlika. Det kanske pekar mot just något av de två alternativen, men det är nog bäst att inte lova någonting här, säger han och fortsätter:

– Det är två stycken varianter på att man får någon slags stabilitet i budgeten.

Kommer tvingas till eftergifter

Skillnaden mellan alternativet ligger framförallt i vilken sida som får göra störst uppoffringar.

Alternativet S+MP+C+L innebär att Centern och Liberalerna kan kräva sakpolitiska eftergifter. Å andra sidan skulle Socialdemokraterna, i ett läge där man stödde Alliansen, få samma effekt.

– Beroende på vilken grupp det blir kan man få en serie eftergifter för den som bildar regering, säger Jonas Hinnfors.

Under de gångna veckorna har talmannen kritiserats för att processen dragit ut på tiden. Även under måndagens presskonferens möttes han av flertalet frågor som handlade om varför han inte lagt något skarpt statsministerförslag ännu och huruvida han inte låtit sin egen prestige komma i vägen.

Men enligt Jonas Hinnfors är det rimligt att processen tar tid.

– Vi alltid haft ganska enkla majoritetsförhållanden i Sverige, nu ställs allting plötsligt på sin ända och det finns inget att falla tillbaka på. Då är det väldigt rimligt, givet de låsta positionerna, att det tar tid. Det finns ingen praxis över hur man brukat göra, talmannen bryter ny mark och det måste man respektera, säger han.

Fakta: Gruppsamtalen med talmannen

TT

Talmannen har bjudit in ledare för sex av riksdagens partier för gruppsamtal i olika konstellationer.

09.00: S, M, C, KD, L och MP.

10.00: S, C, L och MP.

11.00: M, C, KD, L och MP.

13.00: M, C, KD och L.

Källa: Riksdagen

Fakta: Detta har hänt

TT

9 september: Val. De rödgröna (S, MP, V) får 144 mandat, Alliansen 143 och Sverigedemokraterna 62.

25 september: Obligatorisk statsministeromröstning, Stefan Löfven röstas bort med 204 röster mot 142.

27 september: Talman Andreas Norlén har en första samtalsrunda med partiledarna.

2 oktober: Talmannen ger Moderatledaren Ulf Kristersson uppdraget att sondera för att bilda regering.

9 oktober: Moderatledaren halvtidsrapporterar.

14 oktober: Moderatledaren ger upp försöken att bilda en Alliansregering. C och L har gjort klart att de inte vill vara med i en regering som kräver SD-stöd.

15 oktober: Talmannen ger Stefan Löfven uppdrag att sondera.

22 oktober: Löfven avger halvtidsrapport. "Svårt och komplicerat, inga positioner har ändrats", säger han.

29 oktober: Löfven lämnar sin slutrapport till talmannen och meddelar att han inte funnit stöd för en regering.

30 oktober: Talmannen sitter ner med partiledarna för gruppsamtal om tänkbara regeringar.

Ett extraval kan inte ske förrän talmannen har fört fram fyra statsministerkandidater till omröstning i riksdagen och alla har fått nej. Hittills har inte en enda sådan omröstning hållits. Den som hölls om Löfven var en ordinarie omröstning som måste hållas efter varje val om statsministern inte har avgått före det.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.