Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

"Stadsdelsnämnderna avgör hur pengarna gör bäst nytta"

600 nya lärartjänster. Så mycket räcker de 300 extra skolmiljonerna till, skrev Karin Pleijel (MP), ordförande i Utbildningsnämnden, i en debattartikel i gårdagens GP. Trots det fortsätter föräldrarna att rasa.

Kommer de extra miljonerna komma skolorna i Majorna-Linné till gagn?

– Vi har för 2015 års budget 100 miljoner kronor som är ofördelade och avsatta till skolan. De var ursprungligen tänkta att användas som en 50-procentig delfinansiering av statliga satsningar, men nu krävde de statliga satsningarna ingen kommunal medfinansiering så pengarna är ofördelade, säger Karin Pleijel.

Så föräldrarna i Majorna-Linné kan andas ut?

– Stadsdelsnämnderna får själva svara för vilka budgetprioriteringar man gör. Det är tydligt angivet att dessa pengar är vikta till skolan, men stadsdelsnämnderna är huvudmän för skolorna och det är de som avgör hur pengarna gör bäst nytta för skolbarnen. Vi litar på att stadsdelarna gör rätt bedömningar, och fördelar pengarna där de kommer medborgare och skolbarn bäst till nytta.

Det finns en oro att pengar vikta till skolan kommer att användas till att fylla andra verksamheters hål.

– Jag förstår att det finns en oro. Det finns både för- och nackdelar med att beslutsfattandet ligger på stadsdelsnivå. En fördel är organisationens lyhördhet för lokala behov, som en central organisation kan visa upp en blindhet för. En nackdel är att det kan leda till ryckighet, om de ekonomiska förutsättningarna ändras. Nu ska det göras en utredning av skolans styrning och ledning, och där ingår att utreda en central skolnämnd.

Rektorer i flera stadsdelar har vittnat om problem med att både följa skollagen och att följa budget.

– Frågan är om det skulle bli bättre med en central styrning. Givetvis måste skolorna uppfylla skollagen, och detta ska göras inom ramen för satt budget. Skolan är en skattefinansierad verksamhet, och alla som liksom jag har gjort en hushållsbudget vet att jag inte kan spendera mer än vad jag har. Då måste jag låna och betala tillbaka.

Gunnar Valinder, ordförande i Lärarnas Riksförbunds Göteborgssektion, är försiktigt positiv till skolsatsningen.

– Det är jättebra att de har lagt massa extrapengar, men om det är en stor satsning beror förstås på hur pengarna används. Om alla pengarna används till lärartjänster blir det ju rätt många tjänster, 600 stycken. Men det förutsätter att man gör en satsning just på detta.

I nuläget är det alltså upp till respektive stadsdelsnämnd att själva fördela de pengar man får. Detta har kritiserats hårt av både föräldrar, rektorer, lärare och politiker, och sedan förra veckan pågår en utredning om en central skolnämnd i Göteborg.

– Jag tycker egentligen att det behövs ett mer grundläggande översiktsarbete: se över hela skolan för att få en helhetssyn. Nu känns det lite som att man lappar och lagar. Jag är bekymrad över situationen i dag, det vore bättre med en central förvaltning. Det är bra att staten nu börjat gå in med mer riktade åtgärder, som regeringens lönesatsning. Det allra bästa vore att förstatliga skolan. I nuläget kan kommunen och stadsdelsnämnderna välja att lägga pengarna som satsas på skolan, men de måste inte göra det, säger Gunnar Valinder.

Fakta: Skolupproret

I början av maj skrev 33 rektorer och förskolechefer i Askim-Frölunda-Högsbo ett brev till stadsdelsnämnen.

– Vi har svårt att uppfylla skollagens krav, sade Maria Vidlund, rektor på Björkåsskolan. Strax därefter gick föräldrar i områdena ut för att stödja rektorerna. Föräldraföreningar över stadsdelsgränserna planerar en gemensam demonstration mot nedskärningar i skolan den 11 juni.

I gårdagens GP skrev Karin Pleijel (MP) att de rödgrönrosa satsar 300 miljoner kronor för att "öka kvaliteten i skolan utan detaljstyrning."

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.