Lars-Gunnar Andersson är professor i modern svenska vid Göteborgs universitet.
Lars-Gunnar Andersson är professor i modern svenska vid Göteborgs universitet.

Språkfrågan: Hur mycket är mycket?

ANNONS
|

Spalten fick följande fråga:

”Har en liten språklig fundering. Tror att det var på ledarsidan det stod om massmord i Frankrike. Ibland läser man om massförstörelsevapen, massinvandring, masshysteri etc. Hur definieras prefixet mass? Och hur många personer måste det röra sig om för att betecknas som mass?”

Prefixet (förledet) mass- betyder ’många, stor mängd’, så man kan lika gärna fråga hur många det skall vara för att vara många eller hur mycket det ska vara för att vara mycket.

Svaret är att det inte finns ett numeriskt svar. Om en familj har många barn, menar man kanske fyra barn. För 100 år sedan krävdes det fler. Säger man att det var många barn på spårvagnen, är det givetvis fler än fyra. Om många barn deltar i Gothia Cup, är det flera tusen.

ANNONS

På det här sättet är det också med förledet mass-. En massmördare har rimligtvis inte tagit död på lika många människor som ett massförstörelsevapen kan. Ord som många, mycket och förledet mass- får sin betydelse, sitt värde, ur sammanhanget. Det fordras då att vi gör likartade bedömningar när vi samtalar med varandra.

Många ord är betydelsemässigt töjbara på det här sättet. Äter du ofta på restaurang? Vad betyder ofta? Jag kommer om en stund. Hur länge får det dröja – fem minuter eller en timme? Det kan uppstå konflikter när vi är oense om hur lång en stund är.

Alla ord skiftar inte i betydelse beroende på sammanhanget. Ord som spårvagnshållplats, växelspak och pensionsspara har konstant betydelse. Ord som liten, stor, svag, stark, hög och låg får däremot alltid sin betydelse bestämd av sammanhanget. En stor myra är mindre än en liten elefant.

I vanliga samtal är det inget problem att orden är vaga och att de måste tolkas i sitt sammanhang. Andra situationer kräver precision. Husköparen nöjer sig inte med ett bra pris; det krävs ett pris i kronor. I annonstexten kan det stå ”generösa utrymmen”; i faktabladet anges kvadratmeter.

Ordet massinvandring är oprecist. Hur många krävs? Just vagheten i uttrycket gör det politiskt lämpligt. Oprecisa uttryck är en del av det politiska språket. En politiker kan tala om människor med vanliga inkomster men är kanske inte är så pigg på att precisera vad som menas med ”vanliga inkomster”.

ANNONS

Kort sagt: språket innehåller såväl vaga och sammanhangsberoende ord som preciserade och exakta uttryck. Vårt språk behöver båda delarna, och vi måste vara medvetna om skillnaden.

Har du en egen fråga till Lars-Gunnar Andersson? Maila frågan till lars-gunnar.andersson@svenska.gu.se

ANNONS