Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/8

Sommarjobbet gjorde dem arga på skräpet: ”Det är så onödigt”

Efter tre veckors städning av centrum fick sommarjobbarna ge sig ut till Vrångö. Här är fimparna färre, men de udda skräpfynden desto fler.
– Folk tänker inte på att det är en miljöfråga, säger Hanna Öfverström.

Mellan klipporna på Vrångös västsida brer strandkålen ut sig. Lila strandaster med små, tunna blad växter i klasar här. I skrevorna ligger musslor, sten och tång. En plastkork. En snusburk. En glassbägare.

– Ett par kalsonger! Ropar Josefine Lindberg till kompisarna Stella Lundqvist, Hanna Övferström och Esmeralda Hammer.

De har sommarjobbat som skräpplockare på Göteborgs stad i tre veckor och har förvånats över hur mycket skräp som hamnar på marken. Speciellt fimpar.

– Vi har snackat med våra kompisar, som inte jobbar med det här, om att det är så onödigt att kasta på marken. Nu blir man ju arg om någon gör det, säger Josefine Lindberg.

Skräpiga stränder är inte bara fult, påpekar Hanna Öfverström.

– Folk tänker inte på att det är en miljöfråga.

På fredagen avslutades sommarjobbet med en utflykt till Vrångö och en skräpjakt arrangerad av organisationen Plogga.

– Det känns som ett bra sätt att knyta ihop säcken, säger Hanna Öfverström.

"Vrångö är ändå lyckligt lottade”

Ett 40-tal unga sommarjobbare är på plats när Erik Ahlström på Plogga inleder dagen med en föreläsning om ploggning, som är att plocka skräp under tiden man springer.

– Det är framför allt ett mindset: Ser jag skräp så plockar jag upp det utan att det är något konstigt, säger han.

Han visar hur man ska plocka upp genom att göra ett utfall istället för att böja på ryggen.

– Känner nu hur det tar i benen?

Det är den tredje och sista gruppen med sommarjobbande ungdomar som får prova på ploggning med Erik Ahlström den här sommaren. Förra gången fyllde alla varsin påse.

– Och Vrångö är ändå lyckligt lottade för där ligger inte skräpet och snurrar. Så det vi hittar kommer från badgäster, säger han.

Året 2020 plockades 250 till 300 ton skräp från stränderna mellan Strömstad och Kungsbacka, enligt Västkuststiftelsen. I hela Sverige är fimpar är det vanligaste skräpet i städer, parker och på stränder. Eftersom de innehåller plast bidrar de till att mikroplaster sprids i naturen och i slutändan havet.

Därför lovar Erik Ahlström ett pris till ungdomarna. Den som plockat mest fimpar när skräpjakten är slut får en jättestor glass som pris.

Fimpen är boven – och skatten

Josefine Lindberg och hennes grupp får i uppgift att plocka vid lotshuset på västra Vrångö. Den steniga och klippiga marken gör det svårt att plogga. Men skräp som blåst in från havet hittar de massor av.

Det är många små plastbitar och blå snören men de gör också ett udda fynd – en gammal, rostig generator.

– Vad tung den är, säger Josefine Lindberg.

Hanna Öfverström konstaterar missnöjt att de hittar för lite fimpar. Hon vill vinna glassen.

Laget jobbar i rask takt och får ihop flera påsar på en knapp timme. Men fimptävlingen vinner de inte. En kille och en tjej får dela på priset efter att ha fått ihop totalt 800 fimpar.

Däremot har Hanna Öfverströms lag plockat mest skräp. Så de belönas med en glass ändå.

Hur känns det att sommarjobbet är över nu?

– Jag tycker det känns vemodigt, säger Esmeralda Hammer.

Stella Lundqvist håller med.

– Skolan börjar och det ser jag inte fram emot.

– Och vi kommer inte att träffas mer, säger Hanna Öfverström.

Det tycker de alla är synd. Men de är nöjda med sommarens arbete, och att ha gjort en insats för miljön.

– Naturen är mäktig. Man borde ta hand om den och inte förstöra den, säger Esmeralda Hammer.

LÄS MER: Larmet: Enorm plastvirvel förpestar västkusten

LÄS MER: De lånar ut kajaker gratis till alla som vill plocka skräp

LÄS MER: Plastpellets når Västkusten – 13 ton läckte ut i havet

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.