Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/4

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Snygg klädsel kan drabba försäljningen

För en Faktumförsäljare kan snygga kläder eller en smartphone leda till sämre affärer. Det visar en undersökning som gatutidningen låtit göra. Chefredaktören Sarah Britz är inte förvånad, men ledsen.

– Vi har länge misstänkt det här och försäljare har känt det i flera år. Nu har vi det svart på vitt, säger Sarah Britz.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Opinionsundersökningen som Faktum låtit göra visar att allmänhetens benägenhet att köpa Faktum-tidningar ökar om en försäljare ser ut att leva ett hårt liv, men minskar om personer har en smartphone eller om hen har fina kläder/märkeskläder.

– Det visar att om människor ska köpa Faktum av någon, så ska de uppfylla en schablonbild av en utsatt person.

Hon tar som exempel en erfaren försäljare som tipsat en yngre "Rulla dig i gruset så säljer du bättre".

– Köparna är inte beredda att möta försäljarna i ögonhöjd, säger Sarah Britz.
Hon säger att det är särskilt sorgligt eftersom många utsatta människor, som är beroende av pengarna från Faktumförsäljningen för att få vardagen att gå ihop, samtidigt gör allt för att inte sticka ut, för att inte visa sin fattigdom. Precis som alla andra vill man se bra ut.

Noga med sitt yttre

Rahman Gashi har sålt Faktum i 11 år, de senaste åren på Centralstationen. Han säger att han är noga med det yttre.

– Om man ska jobba som försäljare måste man ha rena och fina kläder, gärna strukna. Och det är viktigt att man är noga med pengarna, att ge rätt växel tillbaka, säger han och poängterar att det är ett arbete.

– Faktum är en aktualitetstidning. Jag är inte på något sätt emot tiggare, men jag tigger inte. Vi gör ett jobb!

Han säger att kunder köper av olika anledningar.

– En del köper för att de vill läsa tidningen, en del för att de är nyfikna. Några köper för att de vill stödja ... en del för att de tycker synd om oss.

Tror problemet är kundkretsen

Lisa Molin, som står på Centralstationen i väntan på skjuts. Hon förstår dilemmat för Faktumförsäljarna, men tror att problemet är tidningens kundkrets.

– De riktar sig väl främst till dem som vill väl. Och om man då ser någon som har en smartphone och fina kläder, så tänker man att någon annan kanske behöver hjälpen bättre.

Ingemo Sörlin, som är på väg till ett möte på Drottningtorget, hör till kundkretsen. Hon brukar köpa Faktum nu och då, men hur försäljarna klär sig eller vad de har för telefoner, det har gått henne förbi.

– Det har jag aldrig tänkt på! Men jag kan förstå resonemanget, att om man har råd med en smartphone så... men nej, varför ska man inte få ha en smartphone för att man säljer Faktum.

 

Fördomar bakom attityder

Svante Pålsson, som själv köper tidningen sällan eftersom den inte finns där han bor, säger att allt handlar om fördomar.

– Man tror att den som har en smartphone är rik. Det stämmer inte. Folk tror att fattiga ser ut på ett annat sätt än de gör i verkligheten.

Precis så tror Sarah Britz att det är.

– Oreflekterade fördomar ligger bakom det här. Människor har inte tänkt efter helt enkelt.
Hon säger att en smartphone i dag kan vara något av det viktigaste för en person med trasslig vardag.

– Det kan vara livlinan, möjligheten att ringa ett härbärge eller ha kontakt med släktingar. I dag finns inga offentliga telefonkiosker.

Sarah Britz vill också komma ifrån bilden av Faktum-köp som en välgörenhet.

– Det är ett jätteviktigt. Vi erbjuder arbete för människor som står utanför arbets- och bostadsmarknaden. De behöver, av olika anledningar, inkomsten för sin försörjning, men de vill inte bil sedda som några stackare.

För Svante Pålsson är det en självklarhet.

– Om inte det är ett jobb att stå och sälja Faktum, då är det många jobb som inte är jobb, som alla som står och säljer mobiltelefoner runtom...

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.