Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Anders Börjesson.

Snatterier stjäl resurser från citypolisen

Rapporterade snatterier i Göteborgs city har ökat med nära 50 procent sedan 2011. I nuläget beräknas enbart snatterierna kräva sju årsarbetare, säger Anders Börjesson, chef för citypolisen.

2011 rapporterades 1 269 snatterier. 2015 ökade det till 2 587. Men huruvida det stjäls mer från affärerna eller ej låter polisen vara osagt. Vad de kan se är att allt fler snatterier blir polissak. Och att det är mycket resurskrävande.

I nuläget beräknar citypolisen att enbart snatterierna kräver sju årsarbetare, säger Anders Börjesson, chef för citypolisen i Göteborg.
– Vi funderar nu på hur vi kan bli effektivare och hitta idéer som för att förbättra läget, säger han.

Speglar insatserna

Even Magnusson har sammanställt rapporten, som presenterades på tisdagen. Han säger att statistiken speglar insatserna.
– Den stora ökningen kom 2015. I och med den ökade migrationen anställde handlarna fler väktare, säger han. Och när väktare griper en snattare har polisen skyldighet att gripa in.
Från polisens sida hade de önskat mer hjälp med det förebyggande arbetet från handlarna – till exempel att varor placeras så att stöldrisken minskar. Men intresset därifrån har varit ljummet, menar de.
– Det är ingen stor grej för handlarna. Det ingår i det totala svinnet på mellan fem och tio procent, säger Even Magnusson.
Likaså hade polisen gärna sett att väktare kunde sköta uppdraget lite smidigare och i de fall det är möjligt inte gripa personen ifråga och därigenom undvika att det blir ett polisärende.
– Som att säga: "Jag ser att damen stoppade ner något i väskan. Ni har väl tänkt betala det? Jag följer med er till kassan så att det blir gjort".

Förebygga snatterier

Per Geijer är säkerhetschef på Svensk Handel. Han säger handlarna jobbar hårt för att förebygga snatterier.
– Det läggs miljonbelopp varje år, på kameror, larmetiketter och utbildning av personal, säger han.
Särskilt stöldbegärliga varor, som rakblad och tobak förvaras nära kassan. Vad gäller väktarna säger Per Geijer att de i högre grad börjat konfrontera personer som är på väg att stjäla något. Men frågan är komplex.
– Om du vet att du kommer att få en varning innan du blir gripen finns det ingen risk med att försöka, säger Per Geijer.
Han betonar att det är viktigt att ta undersökningar av antalet snatterier med en nypa salt, eftersom mörkertalet är stort. Per Geijer förstår polisens frustration, och tror att det största problemet är att så få av de som grips för snatterier straffas.

Tidskrävande

En stor andel av de som stjäl från butiker är unga och när så är fallet måste polisen prioritera det. Om den misstänkta kan identifiera sig går rapporteringen relativt snabbt, men om identiteten är oklar kan det dra ut rejält på tiden. I genomsnitt tar ett sådant ärende två timmar och 15 minuter i anspråk.
– Då handlar det om flera olika tidskrävande moment och poliser som borde vara ute på gatan sinkas ordenligt i sitt arbete. 

Det handlar oftast om sådant som är lätt att stoppa på sig, godis, bijouterier, underkläder och 40 procent av snatterierna begås av unga kvinnor. En annan grupp som sticker ut är så kallade gatubarn, unga killar utan fast adress och utan id-handlingar.
– De är fattiga och stjäl ofta för att få något att äta, säger Anders Börjesson. Vi vill vara tydliga med att det inte är okej att snatta, men som det är i dag slukar det oproportionerliga resurser.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.