Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/2

Skolverket: ”Ska inte spela någon roll varifrån du kommer”

Grundskolan i Göteborg lyfte att skolan numera har nästan uteslutande elever från centrala Göteborg, istället för socialt utsatta områden. Men skolsegregationen är ett minst 20 år gammalt problem. På Angeredsgymnasiet har man i flera år sett elever ”återvända” från innerstadsskolor.
– De beskrev att de inte fick det stöd i skolan man var van vid. Man kände sig utanför, kände ingen tillhörighet, säger Patrick Gladh som har varit rektor i Angered i tio år.

I ett brev från Jensens grundskola i Göteborg till vårdnadshavarna skrev man skolan på några år hade gått från att 90 procent av skolans elever från ”socialt utsatta områden” till att 90 procent av eleverna idag från skolans närområde i centrala Göteborg. Man beskrev detta som resultatet av ett förändringsarbete vid namn ”Arbetet mot toppen” och att skolan numera präglas av trygghet eller studiero.

Rektorn förklarade senare att han inte menade att skolans personal då var missnöjd med att ha elever från socialt utsatta områden.

LÄS MER: Rektorns mejl till föräldrarna: ”Jensen är inte för alla”

LÄS MER: Grundskola i Göteborg inför klädkod för sina elever

Bytte från innerstan till Angered

Patrick Gladh har varit rektor på Angeredsgymnasiet under tio år. Han berättar att varje år var det omkring 100 elever som bodde i Angered och som hade börjat på en skola i centrala Göteborg för att sedan vilja byta till Angeredsgymnasiet.

En del tyckte att det var för långt att åka varje dag, andra ville gå med sina kompisar.

– Men det var inte sällan som de beskrev att de inte fick det stöd i skolan man var van vid. Man kände sig utanför, kände ingen tillhörighet och upplevde kränkningar från andra elever, säger Patrick Gladh.

Han berättar också att det även kunde handla om att man hade olika sätt att prata och klä sig på.

– Det kunde handla om att kompisarna bjöd in att hänga hos dem när de hade tillgång till lägenhet eller hus, medan man själv delade en trång lägenhet, eller att man inte hade råd att gå på caféer.

Patrick Gladh
Patrick Gladh, har varit rektor på Angereds gymnasium i tio år men ska till årsskiftet sluta för att starta en egen friskola. Bild: Meli Petersson Ellafi

"Skolsegregation ett stort problem”

Enligt Skolverket har svenska skolor blivit alltmer uppdelade utifrån elevernas familjebakgrunder mellan 1998 och 2016. När skolorna blir segregerade får elever från familjer med sämre socioekonomiska förutsättningar det svårare att få goda skolresultat, förklarar Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Hon berättar att en anledning till skolsegregation är bostadssegregationen.

– Det är givetvis ett samhällsproblem när inte alla elever ges de förutsättningar som behövs för goda resultat, säger Ulrika Lundquist och förklarar att en kommun bland annat behöver en gedigen resursfördelning där man ser till att de skolor som har elever i extra behov av stöttning får den kompensation de behöver.

LÄS MER: Ministerns ilska mot Göteborgsskolan

Om Göteborgs resursfördelning för grundskolor

”Syftet med resursfördelningsmodellen är att skapa möjligheter för en mer likvärdig skola där resurserna kan styras dit behoven är som störst.

Med likvärdig skola i det här sammanhanget innebär att alla elever ska ha tillgång till undervisning med lika god kvalitet och ge varje elev eller grupp av elever, möjlighet att lyckas.”

Källa: Göteborgs stad

Enligt Ulrika Lundqvist kan det vara lätt att se skolor där största delen av eleverna kommer från goda socioekonomiska förutsättningar som vinnare. Men hon pekar på varje skolas ansvar utifrån demokratiuppdraget.

– Skolan har också ett demokratiuppdrag att fostra elever för ett samhälle där vi har en mångfald. I slutändan blir alla förlorare ur olika perspektiv, säger hon och poängterar att demokratiuppdraget finns med i skollagen och läroplanen.

Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.
Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket. Bild: Skolverket

– Eleverna ska få förståelse för alla människor lika värde, förståelse för hur andra människor lever och förstå hur man förhåller sig i ett demokratiskt styrt samhälle. Skolan ska skapa förståelse för att vi ska leva tillsammans.

Men som förälder kanske man prioriterar att barnet trivs i skolan och kan få bra resultat?

– Så kan det mycket väl vara, såklart. Då tänker jag att det är viktigt att alla skolor tar sitt uppdrag på allvar, hur man beskriver sin skola och strävan och vad som är bra resultat, vad som är en kvalitativ skola, säger Ulrika Lundqvist.

– En skola kan naturligtvis lyfta fram att så här ser det ut hos oss för vi har att vi har de här eleverna som kom med de här förutsättningarna. Men det säger inget om kvaliteten på undervisningen. De skolor som jobbar för att kompensera det eleverna kommer med och som därigenom når goda resultat, som inhämtar den kunskapen och ändå lyckas, det är skolor som verkligen har en kvalitet i sig. Det ska inte spela någon roll varifrån du eller din familj kommer ifrån.

LÄS MER: Rektorn larmar: Friskolor ber om "referenser" på lågstadieelever

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.