Skolan reste sig ur kaoset: "Nu söker sig lärare till oss"

Skadegörelse, skolk, stök och smällare i korridorerna. När läget var som värst kunde brandlarmet på Bergsjöskolan tjuta åtta gånger på en dag – nu är situationen en helt annan.
– Nu söker sig lärare till oss, säger skolans rektor Monzer El-Sabini.

ANNONS
|

Hösten 2015: Utbrett skolk, stök på lektionerna, elever som jagar varandra, raketer som smälls inne på skolan och en studiemiljö i fritt fall.

Skolinspektionens dom mot Bergsjöskolans högstadium, som hotades med hundratusentals kronor i vite, var hård men rättvis. Det menar rektorn Monzer El-Sabini.

– Det fanns till och med hot om nedläggning, det rådde nästan krigstillstånd på skolan. Som mest hade vi åtta brandlarm på en dag, säger han.

Under samma tid tog skolan emot över 150 nyanlända elever inom loppet av ett läsår. Situationen var, milt uttryckt, mycket bekymmersam.

Mot den bakgrunden var det inte helt självklart att Bergsjöskolan, drygt tre år senare, skulle ha en dubbelt så hög andel behöriga lärare som flera liknande skolor i Göteborgs utsatta områden. Kaoset blev en vändpunkt.

ANNONS

– Vi insåg att vi måste göra någonting utifrån vad vi själva kan påverka, säger Monzer El-Sabini, som då var relativt nytillträdd.

Monzer El-Sabini fick ingen enkel start i sitt jobb som nytillträdd rektor på Bergsjöskolan – som då var en verksamhet i kaos.
Monzer El-Sabini fick ingen enkel start i sitt jobb som nytillträdd rektor på Bergsjöskolan – som då var en verksamhet i kaos. Bild: Meli Petersson Ellafi

Inledde samarbete med Skolverket

Skolan inledde ett projekt, Samverkan för bästa skola, ihop med Skolverket och tog in extern hjälp för att komma tillrätta med situationen bland både elever och i den egna personalkåren.

– Vi har jobbat mycket med trygghet, det kan vi själva påverka, men också elevinflytande. Jag vet inga andra skolor här där personalens rum står olåsta, men vi har inga låsta dörrar på vår skola. Det skapar tillit och förtroende, säger Monzer El-Sabini.

Eleverna fick vara med och tycka till när skolan skulle målas om och på deras begäran skapades nya uppehållsrum. Rektor El-Sabini tog också beslut om att sätta upp en dricksvattenfontän och tv-skärmar för elevinformation. Han ville visa eleverna att skolan satsar på dem – trots varningar från flera håll.

– Folk sa att det kommer rinna vatten i hela skolan. Samma sak med tv-skärmarna: ”De kommer att ta ner dem, skolan står ju alltid öppen”. "Vi får se" sa jag, nu har de suttit där i fyra år. Man möter det man förväntar sig av eleverna, säger Monzer El-Sabini.

Skadegörelse, som tidigare var ganska vanligt förekommande på skolan, är inte längre ett problem.

ANNONS

– Vi har inte lagt en enda krona på klotter eller krossade fönster på tre år, berättar Monzer El-Sabini.

Hos Bergsjöskolans rektor står dörren alltid öppen.
Hos Bergsjöskolans rektor står dörren alltid öppen. Bild: Meli Petersson Ellafi

Han tror att skolans nya riktning – där öppenhet, tillit, förtroende och förväntningar är ledord – ligger till grund för den förvandling som skett. Något som läraren Anna Heldmann, som arbetat på Bergsjöskolan i över 30 år, skriver under på.

– Det har blivit ett mer transparent ledarskap och eleverna är mer delaktiga. Vi var också väldigt ärliga med att vi hade problem och bad om hjälp. Kring 2015 gick brandlarmet stup i kvarten och vi lärare gavs ingen chans att undervisa. Nu är det lugnt, eleverna går på sina lektioner. Det är en helt annan skola, säger hon.

"Vi har bra lärare"

Att Bergsjöskolan, trots sitt dåliga rykte, lyckats upprätthålla en relativt hög andel behöriga lärare ser Anna Heldmann som en annan viktig nyckel i sammanhanget. Hon har arbetat med många obehöriga genom åren.

– Problemet blir att vi andra måste hjälpa dem väldigt mycket, du får exempelvis inte sätta betyg om du inte är legitimerad. Den tiden får vi ta från vår egen planerings- eller undervisningstid. De som drabbas är såklart eleverna, säger hon.

Emily Issa går i 9A, men tvekade till en början på om hon verkligen skulle gå i Bergsjöskolan.

ANNONS

– Man hade hört så mycket dåliga rykten och saker som hänt, säger hon.

Klasskamraterna Ajsa Hajrula och Medina Sali nickar instämmande.

– Men det är inte alls som på nyheterna, den som kommer hit är välkommen och vi har bra lärare, säger Ajsa Hajrula.

Med jämna mellanrum stöter de också på Monzer El-Sabini i korridorerna.

– Han brukar gå runt och fråga hur vi har det, se till att allt är bra, säger Medina Sali.

Medina Sali (vänster) och Emily Issa går i 9A på Bergsjöskolan.
Medina Sali (vänster) och Emily Issa går i 9A på Bergsjöskolan. Bild: Meli Petersson Ellafi

På skolan saknas behöriga lärare i matematik/NO samt i slöjd och idrott. Det finns heller ingen utbildad specialpedagog. De tre klasskamraterna säger dock att de har behöriga lärare i nästan alla ämnen – men är det viktigt?

– Handlar det om ett större ämne så tycker jag att det är viktigt, man måste ju kunna det man ska lära eleverna, säger Ajsa Hajrula.

Segregerad skola: Elever lär sig inte svenska

Även om mycket pekar uppåt på Bergsjöskolan så ser det inte lika ljust ut på den kanske viktigaste punkten av alla: resultaten. Inte ens var tredje elev lämnar skolan med godkänt i alla ämnen, tidvis har siffran varit ännu lägre.

Anna Heldmann och Monzer El-Sabini pekar på samma grundorsak: den djupt rotade segregationen. Nästan varenda elev på Bergsjöskolan har invandrarbakgrund.

ANNONS

– Vi har elever som är födda i Bergsjön men som inte kan svenska. När eleverna gör nationella prov och ska beskriva ett torp eller en sommarstuga så kan inte alla göra det, de vet inte vad det är, säger Monzer El-Sabini.

– Väldigt många elever pratar varken svenska hemma eller med kompisarna. Den enda svenska de hör är på lektionerna – det räcker såklart inte. Eleverna här lär sig språket mycket sämre än på en skola med mycket ”svenskar”, säger Anna Heldmann.

"Den enda svenska de hör är på lektionerna" säger Anna Heldmann, som ser med oro på den växande skolsegregationen.
"Den enda svenska de hör är på lektionerna" säger Anna Heldmann, som ser med oro på den växande skolsegregationen. Bild: Meli Petersson Ellafi

Det kan varken hon eller någon annan skolanställd gör någonting åt.

– Det beror ju på bostadssegregationen, konstaterar Anna Heldmann.

Majoriteten av skolans elever, 55 procent, räknas dessutom som nyanlända. Det innebär att de har varit i Sverige i fyra år eller mindre.

– Vi har familjer som saknar fast boende, de går från vandrarhem till vandrarhem eller bor hos släktingar och vänner. Fattigdomen i Bergsjön ökar, arbetslösheten är hög och trångboddheten utbredd. Det är katastrof egentligen, säger Monzer El-Sabini.

Motiverade elever lämnar Bergsjön

En aspekt som, enligt Anna Heldmann, förvärrar situationen ytterligare är att många av de mest studiemotiverade eleverna i stadsdelen aldrig sätter sin fot i Bergsjöskolan.

– De kommer oftast inte till oss alls. Man kan tycka vad man vill om det fria skolvalet, men det har definitivt inte varit bra för den här skolan, säger hon.

ANNONS

Varför inte?

– Det är absolut inte så att vi inte har några motiverade elever, det har vi definitivt, men de är för få. Deras motivation spiller över på de andra eleverna och det blir en draghjälp för hela klassen.

Anna Heldmann har arbetat på Bergsjöskolan i mer än tre decennier – men tror inte att den finns kvar lika länge till om utvecklingen fortsätter.
Anna Heldmann har arbetat på Bergsjöskolan i mer än tre decennier – men tror inte att den finns kvar lika länge till om utvecklingen fortsätter. Bild: Meli Petersson Ellafi

Växande segregation, ökande lärarbrist och motiverade elever som lämnar stadsdelen. Om den här utvecklingen fortsätter – vad ser du framför dig om 20 år?

– Då ser jag nog en skola som inte finns kvar, det blir ohållbart.

Bergsjöskolans rektor Monzer El-Sabini ser en skrämmande framtid framför sig om man inte på allvar tar itu med den växande segregationen.

– Redan nu ser vi vad som händer i samhället med skjutningar, våld och kriminalitet. Kriminella har en god grund för att rekrytera och växa i områden som vårt. Det räcker att gå ned till Komettorget, där slutar en värld. Går man vidare ned för backen, till Utby, så börjar en annan. Barnen förstår det, säger han.

Rektorn: "Kan inte lösa grundproblemet"

I Utby låg medelinkomsten på över 340 000 kronor 2017 – i östra Bergsjön fick medelinkomsttagaren in 167 500.

– Om segregationen tillåts fortsätta öka – vad gör det med samhället och med oss som individer? Många av våra elever känner inte att de är en del av samhället. I skolan kan vi göra så gott vi kan för att kompensera det, men vi kan inte lösa grundproblemet, säger Monzer El-Sabini.

ANNONS

– När man inte känner tillhörighet med ett samhälle så tar man heller inte hand om det.

LÄS MER:Kris i grundskolan: "Läget är oerhört alarmerande"

LÄS MER:Lärarkris: Richard blev klassföreståndare som 20-åring

ANNONS