Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Skillnaden mellan grooming och grooming

Det tillkommer ständigt nya uttryck i svenskan. Ibland kan de vara motsägelsefulla och skapa förvirring.

Ett färskt exempel är grooming.
Det kommer från engelskans groom, som har flera grundbetydelser. Allt från putsa till förbereda och vårda sig.
Det har nu blivit ett etablerat begrepp, i svenskan och internationellt, för när äldre personer söker sexkontakter med barn och underåriga via internet.
Men grooming är också sedan länge etablerat i ett helt annat sammanhang, nämligen som beskrivning av manlig skönhetsvård.
När man talar om att någon ägnar sig åt grooming gäller det alltså att förtydliga eftersom det kan handla om såväl en brottslig handling som naturligt vårdande av sitt utseende.
Visserligen har jag sett att man nu alltmer börjat använda gromning i stället som begrepp för övergrepp på barn, men det har långt ifrån slagit igenom. Men den ändrade stavningen är nog enda lösningen för att undvika fatala missförstånd.
+
Apropå ord med olika betydelser. Vad innebär egentligen bestrida? Det undrar en läsare som tydligen tagit del av en byråkratisk text.
Bestrida har två helt skilda betydelser. 1. förneka och 2. ansvara för. Man kan alltså bestrida och ta avstånd från ett påstående men även bestrida och därmed ta ansvar för kostnader.
Förvirringen kring bestrida har inneburit att ordet hamnat på den svarta lista, som Statsrådsberedningen gör över svårbegripliga ord som inte bör användas i myndighetssvenskan.
+
Lisbeth undrar om det är vedertaget numera att skriva "våran" i stället för vår.
"Jag har sett flera födelseannonser, där man skrivit "välkommen våran älskade". Tycker att det känns fel, men är inte säker".
Nej, i skriftspråk bör det heta vår. Precis som man bör skriva ert i stället för erat. Men talspråksformen kan förekomma i citat, där skribenten av någon anledning vill understryka den intervjuades vardagsspråk.
+
En fråga på samma tema: Hasse J reagerar på att vi ofta skriver gett i stället för givit. Han menar att det är en slarvig svenska som inte bör förekomma i en tidning.
Numera är gett faktiskt lika korrekt som givit. Språkrådet menar till och med att gett är på väg att bli normalform medan givit uppfattas som högtidligare och mer ålderdomligt.
+
Särskrivningar irriterar många läsare. "Pensionär" mejlar och ger exemplen allt mer, härom dagen och god afton, som han säger sig ha funnit i GP.
Nåja, det heter förvisso alltmer och häromdagen, men god afton kan mycket väl särskrivas.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.