Stadsrevisionen påtalade redan 2012 att det fanns allvarliga brister. Nu visar den uppföljande rapporten att bristerna i form av gemensamma riktlinjer, kontroll och gallring av personuppgifter är kvar.
- Uppföljningen visar att nästan ingenting har hänt, säger stadsrevisionens ordförande Lars Bergsten (M) till GP.
Det gör honom förvånad inte minst därför att det berör barn och ungdomar.
- Då är vi extra kritiska, och mitt allmänna intryck av debatten för två år sedan är att kommunledningen ansåg att det ska vara nolltolerens, att så här får det inte vara.
Lars Bergsten sammanfattar kritiken:
- I vårt språkbruk har vi använt kraftuttryck. Vi kan inte komma mycket längre än vi skriver här. Sammanfattningsvis ligger allt gammalt skräp kvar, uppgifter som inte ska finnas, och sedan har man fyllt på med nytt. Så sett har det blivit ännu värre.
Skolverkets allmänna råd följs inte i Göteborg på det här området, enligt Lars Bergsten.
- Det sker massor av avvikelser från vad man får och inte får skriva. Det är en jättemängd saker som inte ska finnas i systemet.
Granskningen omfattar stadsdelsnämnderna och kommunstyrelsen.
- Det är ju fel att varje stadsdelsnämnd ska uppfinna hjulet och hitta fungerande rutiner. Det är därför vi kritiserar kommunstyrelsen. Har kommunstyrelsen satt sig som systemägare får man ha samordningsansvaret och ge ut riktlinjer, säger Lars Bergsten och summerar:
- Tittar vi på de tio stadsdelsnämnderna är det lika illa rakt över.
Stadsrevisionen konstaterar att de brister som kom fram i förra granskningen 2012 av hur grundskolorna hanterar känslig information i Hjärntorget fortfarande är kvar.
Dessutom har ny känslig information har registrerats i systemet.
Det innebär att riskerna för att skolorna bryter mot offentlighets- och sekretesslagen samt personuppgiftslagen har ökat ytterligare. En risk är att skyddade identiteter röjs.
Stadsrevisionen lägger skulden för detta på kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna för att inte ha gjort "tillräckligt för att se till att information i Hjärntorget hanteras på sätt som är förenliga med gällande lagstiftning."
Granskningen visar att det inte är effektivt när varje stadsdelsnämnd utvecklar egna rutiner på områden där de flesta stadsdelsnämnder brister. Därför behöver stadsdelsnämnderna och kommunstyrelsen hitta bättre former för samverkan, heter det.
Detta är några slutsatser som Stadsrevisionen lyfter fram i en sammanfattning under följande rubriker:
Gemensamma riktlinjer:
Ingen stadsdelsnämnd har en ändamålsenlig riktlinje för att hantera personer med skyddade identiteter och uppfyller inte fullt ut kravet på att informera vårdnadshavare om att deras barns personuppgifter hanteras i Hjärntorget. I de flesta stadsdelar saknas även rutiner för att informera vårdnadshavare som inte talar svenska.
Bristande kontroll:
Sökningar i systemets databas visar att det finns uppgifter om elever i Hjärntorget som inte bör finnas där. Kontroller görs, men är av allt att döma inte tillräckliga. Exempel på känsliga ord utifrån offentlighets- och sekretesslagen och personuppgiftslagen är koncentrationssvårighet, medicin och diagnos. Exempel på känsliga ord utifrån Skolverkets allmänna råd är elak, mobba och hygien.
Gallring av personuppgifter:
Riktlinjer för gallring inom utbildningsområdet saknas. Därför har gallring av personuppgifter inte genomförts i Hjärntorget. Precis som vid förra granskningen, håller kommungemensamma riktlinjer inom området på att tas fram.
It-systemet Hjärntorget infördes i Göteborg för fyra år sedan för elever, vårdnadshavare och lärare. Systemet har 150 000 möjliga användare och innehåller funktioner för att bland annat hantera närvaro, individuella utvecklingsplaner och inlämningsuppgifter.
Stadsdelsnämnderna har ansvar för att uppgifter i Hjärntorget hanteras enligt gällande lagstiftning. Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för att systemet förvaltas och utvecklas på ett för verksamheten ändamålsenligt sätt.
Enligt stadsrevisionen har grundskolorna i kommunen kommit olika långt i införandet av Hjärntorget.
