Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
1/5

Sjukhusdirektören om materialbristen: "Snudd på skandal"

Alla entréer har stängts, planerad vård har ställts in, skyddsutrustningen sinar och sjukhuset har begärt stöd från Försvarsmakten. Nu förbereder sig Sahlgrenska för ett massutbrott – samtidigt som materialbristen börjar bli alarmerande.
– Materialförsörjningen är problematisk. Jag tycker det är snudd på skandal, säger sjukhusdirektören Ann-Marie Wennberg Larkö.

Varningsskyltar, tält, akutmottagning i en container och stängda dörrar som bevakas av personal. Att Sahlgrenska universitetssjukhuset befinner sig i allt annat än ett normalläge går inte att undgå när GP träffar Ann-Marie Wennberg Larkö på Östra sjukhuset under torsdagen.

Av smittskyddsskäl hälsar sjukhusdirektören utan att ta i hand.

– Vi har nu gått upp i det vi kallar förstärkningsläge, vilket innebär att vi gått in i en mer militäriskt styrd organisation med väldigt tydlig ordergivning. Avståndet till handling är nu väldigt kort, säger hon.

Det är nu hennes uppgift att leda Sahlgrenska genom en av de värsta kriser som drabbat svensk sjukvård i modern tid.

28:e februari rapporterar GP att sjukhuset uppför byggtält för provtagning och kort därpå att misstänkt smittade ska testas i hemmet. Två veckor senare stängs alla entréer till akutmottagningarna och dagen efter meddelas att planerad vård kommer att ställas in.

Materialförsörjningen hotad: "Snudd på skandal"

Ungefär samtidigt kommer också illavarslande rapporter om att vården börjar få ont om skyddsutrustning och annan nödvändig materiel i kampen mot det nya coronaviruset.

Mest illavarslande är kanske att rapporterna stämmer.

– Materialförsörjningen är problematisk. Jag tycker det är snudd på skandal, det måste jag säga. Vi jobbar både nationellt och på regional nivå för att lösa det, men det blir en fråga om svåra prioriteringar, säger Ann-Marie Wennberg Larkö.

Tycker du att den kris vi befinner oss i, och kanske bara är i början av, visar att svensk sjukvård och Sverige som land inte har haft tillräckligt hög beredskap inför den här typen av situation?

– Ja, det anser jag, framförallt vad gäller beredskapslager. Det är absolut inte bra.

Vem bär ansvar för det?

– Det är svårt för mig att sitta och peka ut, men vi har som sjukhus påpekat detta tidigare i olika kanaler. Vi måste verkligen arbeta med frågan om beredskapslager. Det ser jag som en mycket viktig fråga och det här är något som vi, nationellt, behöver dra lärdom av.

Sjukhusdirektör Ann-Marie Wennberg Larkö kallar bristen på beredskapslager för "snudd på skandal". Bild: Robin Aron

Har begärt stöd från Försvarsmakten

Den 17:e mars går sjukhuset från stabsläge till förstärkningsläge. Nu stängs samtliga entréer samtidigt som en särskild sjukhusledning upprättas. Dagen därpå begär Sahlgrenska stöd från Försvarsmakten.

– Vi har upprättat en särskild sjukvårdsledning som har täta möten. Syftet är att kunna använda sjukhusets samlade resurser på ett så effektivt sätt som möjligt, berättar Ann-Marie Wennberg Larkö.

På torsdagen vårdas 17 personer, smittade med coronavirus, inneliggande på sjukhuset. Tre av dem ligger i respirator på intensivvårdsavdelning. Hur många intensivvårdsplatser som finns att tillgå vill sjukhusdirektören dock inte gå in på.

– Säkerhets- och sekretessläget gör att jag inte kan prata siffror, men vi jobbar intensivt med frågan. Det jag kan säga är att vi har koll på läget samt att vi kan fördubbla antalet IVA-platser och sannolikt mer därtill. Vi har också nära kontakt med Försvarsmakten och har ansökt om att få sätta upp ett fältsjukhus, säger hon.

Förbereder för massutbrott: "Inom en till två veckor"

Mycket tyder på att vi ännu bara står på tröskeln av det här utbrottet. Hur redo är ni för ett massutbrott?

– Vi räknar med det och måste därför ligga steget före. Enligt våra beräkningar så kommer vi, inom en till två veckor, gå in i ett läge där riktigt många blir sjuka och väldigt många söker vård. Det är det vi planerar för.

Om hundra smittade behöver intensivvård samtidigt – klarar ni av det?

– Vi förbereder oss väl, men det kommer naturligtvis bli mycket tufft. Flaskhalsarna i det här handlar exempelvis om material, men vi räknar med att kunna ta hand om de patienter som kommer.

Sjukhusdirektören fortsätter:

– Hårda prioriteringar och flexibilitet kommer att krävas, det som inte är omedelbart akut får vänta. Vi måste omdisponera personal, fokusera på fler IVA-platser och förbereda oss för det värsta scenariot.

Vad är det värsta scenariot?

– Att vi får en stor anhopning av sjuka patienter där en stor del kommer behöva intensivvård.

Sparkraven lagda åt sidan: "Prio ett att rädda liv"

Ovanstående kan också ses mot bakgrund av de kraftfulla sparåtgärder som beslutades om under hösten och vintern 2019. Då bestämdes att över 400 miljoner kronor ska sparas, att lika många tjänster ska bort och att mer än 500 åtgärder ska vidtas för att klara sparbetingen.

Hur har sparkraven påverkat er förmåga att hantera den här krisen?

– Regeringen – med statsministern i spetsen – har sagt att det nu handlar om att rädda liv, att det är det vi ska prioritera och att vi kommer att bli ersatta. Det är utifrån det vi arbetar.

Sparbetingen är nu satta åt sidan?

– Nu ska vi klara ut det här och rädda liv, det är prio ett, så ja.

Vid akutmottagningen på Östra sjukhuset möts GP av personal i gula reflexjackor som står framför kravallstaket, varningsskyltar och portar bestående av lastpallar. Bakom ryggen på Emma Lukic, akutläkare och sektionschef, finns sjukhusets tillfälliga akutmottagning byggd av containrar utrustade med byggfläktar och infravärme.

– Här kommer ingen förbi, slår Emma Lukic fast.

Sjukhusdirektör Ann-Marie Wennberg i samspråk med sin personal i den tillfälliga containermottagningen utanför akuten, däribland akutläkaren Emma Lukic (mössa). Bild: Robin Aron

För att komma in på den vanliga akuten måste man besvara ett antal kontrollfrågor. Besvaras någon av dem med ett ja är det containern som gäller.

– Där gör vi olika typer av kontroller, de som inte bedöms ha några symptom tas in på akuten. Det handlar om att förhindra smitta inne på själva sjukhuset, säger Emma Lukic, samtidigt som en sjuksköterska i full karantänskrud kommer gåendes.

Kan hamna i katastrofläge – hyllar personalen: "Hjältar"

Ann-Marie Wennberg Larkö säger att fler åtgärder kan bli aktuella och att man nu, på daglig basis, får laga efter läge. Sjukhuset befinner sig, som tidigare konstaterat, i förstärkningsläge.

Det sista steget på beredskapstrappan är katastrofläge.

Kan ni hamna där?

– Det kan vi absolut. I beräkningen måste vi också ha med att vi ska kunna upprätthålla en uthållighet. Det här kan ta lång tid.

Hur lång tid?

– Man pratar om några månader upp till ett halvår och det är det vi jobbar utifrån just nu. Samtidigt räknar vi som sagt med att riktigt många insjuknar och söker hjälp inom en till två veckor.

Vad är viktigast i det krisläge som nu råder?

– Våra fantastiska medarbetare. De är hjältar, särskilt i det här läget. Jag är alltid stolt över att få företräda Sahlgrenska, men nu är det exceptionellt. De gör en enorm insats för hela samhället, säger Ann-Marie Wennberg Larkö.

Fakta: Beredskapsnivåer inom sjukvården

1. Stabsläge: Innebär att katastrofledningen upprättar en ledningsgrupp/stabsfunktion som håller sig underrättad om läget, vidtar nödvändiga åtgärder och följer händelseutvecklingen.

2. Förstärkningsläge: Innebär att katastrofledningen vidtar åtgärder för punktförstärkning av viktiga funktioner inom sjukvården.

3. Katastrofläge: Innebär att alla de funktioner inom sjukvården som krävs för att ta hand om ett stort antal skadade tas i anspråk och att personal och utrustning förstärks.

Källa: Socialstyrelsen

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.