Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Barbro Fridén på Sahlgrenska universitetssjukhus.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Sjukhusdirektören: "Bitarna föll på plats"

Om fem år ska hela Sahlgrenska universitetssjukhuset, SU, ha bytt arbetssätt. Än så länge har vården för 13 patientgrupper förändrats.

- Det är inte det ultimata svaret på sjukvårdens alla problem, men heller inte bara en modefluga. För mig är den värdebaserade vården ett logiskt utvecklingssteg, en modell för att skapa mera värde för varje satsad krona, säger sjukhusdirektör Barbro Fridén.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Bakgrunden är alla de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför. Kostnader som skenar till följd av ny teknik, en åldrande befolkning och ökad vårdkonsumtion. Samtidigt som resurserna är begränsade.

I korthet innebär arbetssättet att man från början tar reda på vilka resultat som är verkligt betydelsefulla för patienterna. Är det att kunna gå igen? Att klara av sitt jobb? Eller att få samlivet att fungera? Dessa mål ska sedan styra hur man utformar vården.

- Inom SU finns öar där man redan mäter resultaten för patienterna, som till exempel inom reumatologin. Men på de flesta håll arbetar man som vi i vården alltid gjort, utan att ta reda på vad patienterna egentligen bryr sig mest om.

Enligt Barbro Fridén gör sjukvården i dag mycket onödigt. Och det är vad hon hoppas att ett nytt arbetssätt kan skala bort.

- Det är lite genant att vi inte har frågat patienterna tidigare utan bara mätt de saker som vi själva varit intresserade av.

Första gången hon hörde talas om den värdebaserade vården var 2009. I en artikel beskrev den amerikanske ekonomiprofessorn Michael Porter då hur ett nytt synsätt kan göra sjukvården mer effektiv.

Numera tillhör Barbro Fridén dess främsta förespråkare. Hon har själv träffat Harvardprofessorn flera gånger och på senare tid delat med sig av erfarenheterna från SU i bland annat Nederländerna och Storbritannien.

- Jag minns fortfarande hur det kändes i magen under läsningen. Äntligen kom något som stämde överens med mina erfarenheter som chef och läkare. Det var som om bitarna föll på plats, säger Barbro Fridén.

Hennes uppfattning är att idéerna tagits väl emot av de flesta medarbetare vid SU, men tillägger att det för många är en stor omställning.

- Bästa sättet att väcka vårdpersonalens intresse är att fråga varför de en gång sökte sig till läkarutbildningen eller sjuksköterskeskolan. Svaret blir ofta "för att hjälpa patienterna".

Förändringsarbetet inleddes hösten 2013. Då utsågs fyra patientgrupper - prostatacancer, bipolär sjukdom, barnhjärtkirurgi och höftartros - i ett pilotprojekt. Nu är arbetssättet på väg att införas inom ytterligare nio områden.

- Mitt mål är att hela sjukhuset ska arbeta med värdebaserad vård. Jag har tidigare sagt att vi ska vara klara 2017, men det kommer att ta längre tid. Förhoppningsvis har vi ställt om arbetet för samtliga 200 patientgrupper om fem år.

De grupper som var tidigt ute har fått mycket stöd av inhyrda konsulter. Täta möten under de första tolv veckorna för att hitta utfallsmåtten, men också i senare skeden för att följa upp och justera. Under perioden maj 2013 - maj 2015 har konsultföretaget Boston Consulting Group (BCG) fakturerat SU för omkring 33 miljoner kronor.

- Jag har inga problem med att försvara att vi anlitat konsulter. Och drygt 30 miljoner kronor motsvarar faktiskt bara vad SU gör av med fram till eftermiddagsfikat en vanlig dag, kommenterar Barbro Fridén och tillägger:

- För mig var det självklart att ta in hjälp för att komma igång. Det är viktigt att från början få struktur och skapa disciplin. Dessutom behövde vi ta fram en manual för att klara av fortsättningen utan hjälp utifrån.

Hon berättar att konsulterna sedan en tid tillbaka inte längre är kvar på SU. I dag sprids arbetssättet genom att de grupper som redan gjort förändringar står som förebilder för de andra. Uppdraget att stödja, utbilda och slussa in de nya har övertagits av tio egna medarbetare, vana vid att driva förändringsarbete, vid ett särskilt värdekontor.

En vanlig kritik mot den värdebaserade vården är att det bara fungerar för patienter med enkla väldefinierade diagnoser, men passar sämre för multisjuka äldre, dementa och andra personer med komplexa problem. Barbro Fridén håller inte med:

- Jag tycker att det borde fungera ännu bättre för dessa grupper. Enklare sjukdomar klarar vi redan bra, medan vi alltför ofta fallerar när flera olika specialiteter ska samarbeta.

Efter sommaren planerar SU att lägga ut resultat på hemsidan från de grupper som tillämpar det nya arbetssättet. Då hoppas sjukhuset också kunna visa vilka besparingar som gjorts.

Fakta: Värdebaserad vård

Värdebaserad hälso- och sjukvård är en ekonomisk styrmodell som utvecklats av professor Michael Porter vid Harvard Business School i USA.

Syftet är att få ut så mycket vård som möjligt för de resurser som finns.

För att nå dit organiseras vården efter patientgrupper med liknande behov och följs upp utifrån de resultat som är viktiga för patienterna.

Värdebaserad vård bygger på mätningar och analyser av vårdens medicinska resultat och på patienternas upplevelse av vården.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.