"Löjligt och provocerande lite", kommenterade Moderaternas kommunalråd Jonas Ransgård beskedet att Myndigheten för kulturanalys till Göteborg kommer hit. Och även om det inte varit entydigt negativt, så är det svårt att påstå att reaktionerna i Västsverige varit särskilt entusiastiska när regeringen gav beskedet att flytta sju myndigheter från Stockholm – och utfallet för Göteborg blev tolv tjänster.
Civilminister Ardalan Shekarabi säger att man måste se det hela i ett större perspektiv – och att arbetet med att bryta Stockholmsfixeringen bara har börjat.
– Vi vill ha en bättre statlig närvaro i hela landet, säger han.
När regeringen tillträdde 2014 tillsatte man en utredning över hur de olika myndigheterna och dess huvudkontor är placerade över landet. Ardalan Shekarabi säger att det inte minst under de förra två mandatperioderna skett en "oroande utveckling", där det utan några egentligen analyser skett en ökad koncentration till huvudstaden.
Mot den bakgrunden ser han Jonas Ransgårds kritik som lite konstig.
– Det vi gör nu är ett svar på den förra regeringens Stockholmsfixering och passivitet.
"Kan låta komiskt"
Att de flesta myndigheter har sin bas i Stockholm har GP tidigare berättat om. I dag har 139 myndigheter huvudkontor i Stockholm. Tio ligger i närbelägna Uppsala. Göteborg har i dagsläget fyra – en siffra som kommer att öka till sex, då den nyinrättade Jämställdhetsmyndigheten kommit på plats och Myndigheten för kulturanalys flyttat hit.
– Det kan låta komiskt, men när vi jobbat med det här har vi fått frågan "är det möjligt att klara kompetensförsörjningen i Göteborg". Det har funnits en sådan logik i svensk förvaltning, säger Ardalan Shekarabi.
Kommunstyrelsens ordförande Ann-Sofie Hermansson (S) tycker till skillnad från Jonas Ransgård att det är positivt att Myndigheten för kulturanalys flyttar hit. Men på sikt vill även hon gärna ha fler myndigheter till staden.
– Ingenjörsjobb finns det gott om i Göteborg, men den sortens jobb som detta skapar, för samhällsvetare, det behöver vi ha mer av, säger hon.
Stockholmsfixering har skadat
Hur många myndigheter som på sikt kommer att få flytta från Stockholm har Ardalan Shekarabi inget rakt svar på.
– Jag tror att det är viktigt att inte utgå ifrån några siffertal, då hamnar vi fel. Vi måste se till enskilda myndigheter och var bäst förutsättningar för omlokalisering finns. Det måste vara genomtänkt.
Ardalan Shekarabi säger att man måste skilja på den typen av omlokaliseringar som gjorts historiskt, då man flyttade myndigheter för att ersätta förlorade jobb på utsatta orter, och det den nuvarande regeringen vill göra – det vill säga flytta myndigheter för att det är bra för landet.
Han tycker Stockholmsfixeringen skadat svensk förvaltning och hänvisar till forskning som visar att medborgarnas förtroende för staten minskar om den statliga närvaron inte finns. Så parallellt med att flytta ut myndighetshuvudkontor från Stockholm vill regeringen också se till att stärka servicenärvaron i alla delar av landet. Det handlar om alla statliga myndigheter som jobbar direkt mot medborgarna och som dragit sig tillbaka från delar av landet – som polisen eller försäkringskassan.
– Där kommer vi att återkomma med besked inom kort. Det är en fråga där vi måste jobba tillsammans med kommunerna.
Fakta: Myndighetsflytt
Vid regeringssammanträdet den 31 augusti fattades beslutet att flytta sju myndigheter från Stockholm.
Strålsäkerhetsmyndigheten. Delar av verksamheten flyttas till Katrineholm.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Flyttas till Växjö.
Polarforskningssekretariatet. Flyttas till Luleå.
Myndigheten för kulturanalys. Flyttas till Göteborg.
Svenska ESF-rådet. Delar av verksamheten flyttas till Gävle.
Universitets- och högskolerådet. Delar av verksamheten flyttas till Visby.
Tillväxtverket. Delar av verksamheten flyttas till Östersund.
