Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Segregationen: Här är klassklyftorna störst i staden

Stadsdelarna med störst klasskillnader finns i sydvästra Göteborg. Och klyftorna är lika skarpa i dag som för fem år sedan.

I Askim-Frölunda-Högsbo och Västra Göteborg bor både välbärgade och låginkomsttagare. Men vitt skilda från varandra. I dessa två stadsdelar varierar också medelinkomsten som mest inom staden, visar en kartläggning som GP gjort. De med högst medelinkomst tjänar mer än tre gånger så mycket pengar som de med lägst medelinkomst, och så har det varit de senaste åren.

– Det har gått åt fel håll. Vissa Frölundabor ser inte examen och jobb framför sig och då kan en kriminell bana bli mer lockande, säger Christian Larsson (V), vice ordförande i SDN Askim-Frölunda-Högsbo
Arbetslösheten i stadsdelarna går hand i hand med en lägre medelinkomst. En betydande del av de som är öppet arbetslösa är i åldrarna 18 till 29 år. I bägge stadsdelar arbetas från politiskt håll för att få personer med försörjningsstöd att komma ut på arbetsmarknaden, något som under det senaste året gett effekt. Men det krävs fler åtgärder för att få bukt på klasskillnaderna.

Henrik Munck (MP) är ordförande i SDN Västra Göteborg och tror att skillnaderna delvis beror på bostadssituationen.
– I grund och botten handlar det om hur vi har byggt. Många bostadsområden är fysiskt avskilda från varandra. Det gör att även om de ligger nära varandra så möts inte medborgarna vilket skapar segregation, säger Henrik Munck.
Christian Larsson berättar att det byggs tusentals nya lägenheter i Frölunda och Högsbo. Men att ett problem är att nybyggnationer alltid dras med höga hyror de första åren vilket utesluter de med lägre inkomst. En annan problematik är att byggnadsprojekt stoppas av protester. 

– Vi vill ha in mer hyresrätter i Askim men det finns en högljudd minoritet som överklagar och sätter käppar i hjulet. Alla pratar om segregation i nordost. Vi borde börja prata om hur det ser ut söderut. Hovås till exempel är bara till för infödda svenskar med god inkomst. Det är väldigt endimensionellt, säger Christian Larsson.
En annan konkret åtgärd som vidtagits är att avveckla Tynneredsskolan för att satsa på en ny högstadieskola med ett mer strategiskt läge. Förhoppningen är att den nya skolan ska locka elever med blandad bakgrund och på så sätt få ungdomarna att mötas naturligt. 

Bo Malmberg är professor i kulturgeografi vid Stockholms universitet och har länge forskat kring segregation. 
– Ökade inkomstklyftor driver på segregationen. När samhället blir uppdelat i rika och fattiga vill de rika bo för sig själva och slippa möta andra grupper. Vill vi ha ett lugnt samhälle behövs klyftorna minskas. 
Han berättar att bilbränder är mer förekommande i ett delat samhälle. Han förklarar att olika typer av upplopp kan vara en slags social protest för att en person upplever sig ha blivit åsidosatt och sviken av samhället.  

Vad kan man göra för att minska segregationen?
– Att bygga nytt är ett sätt att förändra samhället. Att låta migranter få bo i alla typer av områden, även bland de rikare. Detta behövs om vi ska hålla ihop samhället och minska otryggheten. Det är positivt att bygga blandade områden.  
– Det är viktigt att jobba aktivt mot segregationen. Det behövs stöd från polis, men inte enbart från polisen. Hela samhället behöver hjälpas åt i en sådan fråga.

Läs även: Gängbråk i Tynnered drar till sig ungdomar

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.