"Samhället har glömt bort de ensamkommande tjejerna"

– Samhället har glömt bort de ensamkommande tjejerna. Alla aktiviteter riktas till killarna. Men de här tjejerna behöver stöd. De har växt upp i ett väldigt patriarkalt samhälle med en hederskultur som lärt dem att vara rädda, säger Mahbubah Madadi.

Hon syftar framförallt på de flickor som, liksom hon själv, flytt från Afghanistan.

Mahbubah Madadi är ordförande för Ensamkommandes förbund i Malmö och aktiv i den nystartade föreningen Ensamkommandes röster, vars första projekt handlar om att synliggöra just dem som kommittill Sverige som minderåriga flickor.

Reser runt om samlar in röster

Under drygt en veckas tid har de rest runt i landet och intervjuat ensamkommande flickor. Ett antal tjejer, samtliga från Afghanistan, har berättat sina historier i filmade intervjuer, som ska publiceras på Youtube och i sociala medier.

– Det som är ganska skrämmande är att vissa av dem varit i Sverige 2-3 år och fortfarande är rädda. Jättemånga vill träffa oss och prata, men de vill inte bli filmade när de berättar. De upplever att det är farligt för dem även här, säger Arif Moradi, som sitter i styrelsen för Ensamkommandes röster och är med på resan.

Handlar om tusentals flickor

Det sägs ofta att de ensamkommande tjejerna är få. Att det är skälet till att till exempel boenden enbart för flickor är väldigt ovanligt. En kartläggning som P3 Nyheter gjorde i våras visar att sådana boenden bara finns i åtta av landets 290 kommuner.

– När det gäller boenden tycker vi det är viktigt med separatism. Boendet måste vara en trygg plats, säger Mahbubah Madadi.

Det är förvisso sant att tjejerna utgör en ganska liten andel av de ensamkommande barn och ungdomar som sökt asyl i Sverige de senaste åren. Men räknat i antal individer är de flera tusen. Sedan 2014 har över 4 700 ensamkommande flickor sökt asyl här.

Och de har börjat göra sina röster hörda. I dag leds tre av Ensamkommandes förbunds lokalavdelningar av kvinnor.

En av dem är Zahra Samadi, ordförande för Stenungsund-Tjörn-Orust. Hon är en av alla de afghanska flyktingar som bott många år i Iran innan hon flydde till Sverige för sex år sedan. Hon fick uppehållstillstånd nästan direkt.

– Första gången jag träffade Migrationsverket blev jag jätteglad. Det var faktiskt första gången någon behandlade mig som en person med rättigheter, berättar hon.

Bland de som kommit på senare år är bilden av Migrationsverket inte lika positiv.

– Jag förstår inte hur myndigheterna tänker nu.De måste stoppa utvisningarna av kvinnor till Afghanistanhelt och hållet, säger Mahbubah Madadi.

– Afghanistan är som ett fängelse för kvinnor. Män kan göra vad de vill mot oss utan att någon i hela världen bryr sig, säger Maryam Nazari, sombestämde sig för att bli engagerad när hon såg hur folk på Facebook påstod att alla ensamkommande från Afghanistanvar killar.

Samma rättigheter som pojkar

Ett av syftena med projektet är att peppa tjejerna att våga ta plats och engagera sig. Att få dem att förstå att i Sverige har de samma rättigheter som pojkar.

Och det handlar inte bara om de ensamkommande.

– Man får inte heller glömma bort de tjejer som kommer hit med tillsammans med sina familjer. Många familjer håller fast vid sin gamla kultur och vill inte att tjejerna ska gå ut. Det är något de svenska myndigheterna måste jobba med, säger Mahbubah Madadi.

Hon anser att det behövs fler sammanhang där killar och tjejer med flyktingbakgrund kan träffas och prata med varandra.

Mahbubah Madadi säger att hon sett en stor förändring i hur killarna i hennes egen närhet tänker och beter sig, sedan hon fick sin ordförandepost i november 2016.

– I början frågade de mig vad jag gjorde där och om jag inte hade en bror som kunde vara ordförande i stället. Nu ger samma personer mig beröm och har accepterat att jag kan bestämma. De lär sig, det är en integration som har börjat, säger hon.

Tobias Svensson