Att Sahlgrenska universitetssjukhuset ska spara en halv miljard kronor nästa år är känt sedan tidigare. Nu har det börjat klarna hur besparingarna ska gå till.
Under tisdagen klubbade sjukhusets styrelse igenom budgeten för 2020. Där framkommer att den större delen av besparingarna kommer att ske på personalsidan. 400 nettoårsarbetare ska bort jämfört med i dag.
Enligt Henrik Ripa, moderat styrelseordförande, ska det ske genom naturliga avgångar, såsom pensioner eller vikariat som inte förnyas.
– Vi jobbar inte med varsel. Har man i princip 16 000 anställda och 14 500 nettoårsarbetare har man också en viss omsättning på personal. Varsel är helt uteslutet ser jag. Men det kan bli rockader för att använda personalen på bästa sätt, säger han.
LÄS MER:Nya sparkravet på Sahlgrenska: över en halv miljard
Utökat uppdrag
Han nämner också andra besparingsområden såsom att få ner matsvinnet, minska antalet personer som har rätt att göra inköp och att skjuta vissa investeringar på framtiden.
Men trots alla sparåtgärder ska inte vårduppdraget minska – tvärtom.
– Det är vår utmaning. Det ställs högre krav på oss hela tiden. Vår ambition är att klara av det. Vårduppdraget är det centrala i det hela.
Vilka personalkategorier som påverkas är ännu inte klart. Ett arbete pågår bland de olika verksamheterna med att göra olika typer av risk- och konsekvensanalyser av olika förslag. Vid ett extrainsatt styrelsemöte i slutet av december kommer en mer detaljerad plan.
Henrik Ripa menar att en viss del av jobbet kan komma att spilla över in på nästa år.
– Det är inte säkert hur tydliga åtgärderna kommer att vara den 18:e december. Men varje område vet hur mycket pengar de har. Nu handlar det om hur de har tänkt att lösa det.
LÄS MER:Sjukhusen blir av med miljardunderskott – hundratals tjänster kan räddas
"Får konsekvenser"
Socialdemokraten Cecilia Dalman Eek, vice ordförande i Sahlgrenska styrelse, är kritisk till åtgärderna som hon kallar panikbesparingar.
– Det här stör det långsiktiga, kvalitetsutvecklande arbete som personalen utför. Det är det som på riktigt effektiviserar och höjer kvaliteten i sjukvården. Panikbesparingar är motsatsen till vad sjukhuset behöver. Det finns gott om exempel på hur man minskar köer och väntetider om personalen får lov att jobba ifred. Men nu ägnas deras uppmärksamhet åt det här istället, säger hon och fortsätter:
– Sjukhuset har verkligen ansträngt sig för att göra det här så lätt som möjligt. Men det är klart att det här får konsekvenser för patienterna.
Hon tycker inte att den blågröna majoriteten som styr i regionen tillför vården tillräckligt med pengar. Hon säger att ersättningen för befolkningsförändringarna har släpat efter i flera år och att de stora tillskotten som ändå görs kommer från regeringen. Hon nämner även att det var Socialdemokraterna som drev igenom att sjukhusets underskott på 455 miljoner kronor skrevs av under våren.
– Hade den blågröna ledningen fått bestämma så hade sjukhuset haft ett nästan dubbelt så stort sparbeting när två års underskott också skulle börja betalas tillbaks, säger Dalman Eek.
