Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Sahlgrenska lovar att förbättra beroendevården

Efter GP:s granskning: Lovar nya möten om beroendevården

Många GP-läsare med beroendeproblematik har hört av sig efter GP:s granskning av de svarta medicinerna som säljs på gatan. Många säger att de hamnat på gatan för att de är besvikna på beroendevården i Västsverige. Fler vittnar om hur de nekats hjälp och också om hur de är missnöjda med den hjälp de fått.

– Det är naturligtvis väldigt tråkigt att höra att personer upplever att de inte får hjälp när de söker vård. I de flesta fall är det primärvården eller socialtjänsten som kan erbjuda god vård och stöd via olika öppna mottagningar med hög tillgänglighet, säger Pia Rydell, till- förordnad verksamhetschef på Sahlgrenskas beroendeverksamhet, när hon får höra om GP-läsarnas stora besvikelse på beroendevården.

I början av 2014 tvingades Östra stänga en av sina tre beroendeavdelningar på grund av personalbrist. Nu har avdelningen nyligen öppnat igen – men det råder fortsatt brist på både sjuksköterskor och psykiatrer. De totalt 38 platser som finns på Östra sjukhuset är avsedda för personer med beroende som samtidigt lider av en psykiatrisk sjukdom. Det finns dessutom 8 platser för ungdomar.

– Väntetiderna för att få hjälp kan variera beroende på hur akut och hur allvarligt ett tillstånd är. Men det är alltid möjligt att få snabb hjälp vid ett akut tillstånd, detta sker via primärvården eller den psykiatriska akutmottagningen, säger Pia Rydell.

Johnny Bröndt (M), ordförande i Sahlgrenskas styrelse, ser också allvarligt på GP-läsarnas reaktioner. Han upplever överlag vården som välfungerande och säger att personalfrågan blivit bättre. Efter GP:s granskning meddelar han dock att han tänker lyfta beroendevården inom den så kallade LGS-gruppen, där politiker, stadsdelsdirektörer och sakkunniga ingår, för att komma fram till hur beroendevården kan bli bättre.

– Tidigare har vi främst diskuterat äldrevård och psykiatri i den gruppen, men vi måste föra samtal om beroendevården framöver. Jag tror att samarbetet mellan kommun och vård glappar ibland, säger Bröndt.

Läs även: "Vi vill inte knarka - hjälp oss"

Sahlgrenskas vice ordförande Cecilia Dalman Eek (S) säger att hon vill se ett bättre samarbete mellan staden och sjukvården. Hon vill också föra samtal med polisen, som i GP aviserat att läkemedelslangning utanför sjukhusen inte är ett prioriterat brott.
– Det finns nog flera skäl att sätta sig och diskutera hur vi kan arbeta tillsammans bättre, säger Cecilia Dalman Eek.

Även Simon Lindguss, enhetschef på Östras substitutionsmottagning, reagerar på GP-läsarnas reaktioner. Han påpekar samtidigt att Socialstyrelsen nyligen lättat på reglerna för att få fler personer in på just substitutionsvård, ett program där missbrukare får utdelat narkotika i avgiftningssyfte.

I dag krävs det inte längre att man har ett dokumenterat missbruk för att få substitutionsvård, utan det räcker att en läkare gör den bedömningen. Tidigare har man dessutom bara erbjudit substitutionsvård till folk med heroin-, morfin- och opium-beroende. Mot slutet av 2016 är förhoppningen att kunna behandla även andra typer av opioidmissbruk på samma sätt.
– Samtidigt visar vissa av reaktionerna hur stigmatiserad den här frågan blivit. En del ser det som skamfullt att söka hjälp och det är något jag skulle vilja ändra på, säger Simon Lindguss.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.