Efter GP:s granskning har Sahlgrenska börjat förstå att sjuksköterskornas kritik varit berättigad. På flera punkter har ledningen börjat backa, men den påtvingade arbetsrotationen ska vara kvar, åtminstone fram till utvärderingen i slutet av året.
Samtidigt fortsätter tipsen att strömma in till redaktionen. En erfaren sjuksköterska orkar snart inte lära upp fler nya medarbetare och menar att patientsäkerheten äventyras.
En sjuksköterskestudent berättar:
- Ingen i klassen är speciellt intresserade av ett basår och många kommer att söka sig bort från Sahlgrenska efter examen, tack vare basårstvånget.
Trots den katastrofala starten för utbildningsinsatsen på Sahlgrenska har man planer på att införa liknande introduktionsprogram i hela Västsverige. Per-Olof Blomqvist som är HR-ansvarig har varit mycket tydlig med att programmet aldrig kommer att bli frivilligt, och har hänvisat till patientsäkerheten och sjuksköterskornas eget bästa.
- Det här är ett bra stöd för unga människor att klara stressen och relationerna med patienter, har Per-Olof Blomqvist sagt till GP.
Sahlgrenska, Vårdförbundet och politiker i styrelsen pratar gärna om att det kliniska basåret är en helt ny och unik satsning. Och därför är det oundvikligt med brister och problem i början. De har både rätt och fel. En identisk satsning finns inte på andra ställen, däremot liknande verksamheter.
Karolinska universitetssjukhuset har ett frivilligt så kallat trainee-program med tjugotalet platser som är upplagt på ett liknande sätt. Tidigare har de också haft en övergripande introduktion, men inte heller den var obligatorisk.
- Jag lyfter på alla stenar jag kan när sjuksköterskor har hoppat av för att ta reda på vad vi skulle ha gjort annorlunda för att få dem att stanna, säger Ewa-Lena Söderström, ansvarig för trainee-programmet.
Under programmets två år väljer sjuksköterskorna fyra olika arbetsplatser. Endast en placering är obligatorisk, och där får sjuksköterskan välja mellan tre ställen.
- Vi väljer ut tre avdelningar där vi anser att sjuksköterskorna har särskild nytta av erfarenheten, det är därför en sådan placering är obligatorisk, säger Ewa-Lena Söderström.
Cecilia Dalman Eek (S) är vice ordförande i Sahlgrenskas styrelse och säger så här när GP undrar om det kliniska basåret på Sahlgrenska bör vara obligatoriskt:
- Det är frivilligt att söka jobb på Sahlgrenska. Vill man inte jobba här så finns det andra ställen där man kan jobba.
Så då ska man säga upp sig?
- Man ska inte söka den tjänsten.
Men nu har de sökt den här tjänsten och är i den här situationen.
- De visste hur tjänsten var utformad.
Visste alla det?
- De har fått information om vad det är för tjänst de har sökt. Om man inte har informerat sig så verkar det märkligt tycker jag.
GP har dock varit i kontakt med två sjuksköterskor som säger att de inte fått någon information alls vid anställningstillfället. Flera andra har sagt att det varit mycket otydligt vad basåret skulle innebära och att det inte ens varit säkert om de skulle "bli antagna".
- Jag förutsätter att det här löser sig. Hur sjukhuset och de fackliga löser problemen som har uppstått, det är upp till dem och det vill jag inte kommentera, säger Cecilia Dalman Eek.
Fakta: Detta har hänt
- Sahlgrenska universitetssjukhuset har lanserat ett introduktionsprogram för att locka nyexaminerade sjuksköterskor. Tanken är att de ska bli trygga i sin yrkesroll och stanna kvar på Sahlgrenska.
- GP har granskat satsningen och det visar sig att nio av tjugo sjuksköterskor har slutat, funderar på att sluta eller har övervägt att säga upp sig på grund av introduktionsprogrammet.
- Kritik har riktats mot bland annat meningslösa utbildningstillfällen, påtvingad arbetsrotation och obligatorisk utbildning som förlagts på sjuksköterskornas fritid. Dessutom har personalavdelningen och facket inte haft en aning om att de nyexaminerade sjuksköterskorna jobbat nattpass utan handledare.
- Efter GP:s granskning har Sahlgrenska bestämt sig för att utvärdera kritiken och diskutera nattpassen. Enligt Sahlgrenska kostar utbildningssatsningen 12,6 miljoner kronor.
