Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/8

Så tycker handlarna om sina torg

Småstadskänsla. Dött. Ojämnt med kunder. Potential. Här är några röster om stadsdelstorgen i Göteborg.

1. Doktor Fries torg

Youssef Saliba driver Guldhedens skomakeri & nyckelservice på torget sedan ett par år tillbaka. 
– Det går sådär. Det skulle behöva vara mer aktivitet på torget, säger han.
I första hand jobbar han med skor och nycklar, men servar också kunder med kemtvätt och skrädderi.
– Jag säger inte nej till kunderna. Jag har jobbat 15 år som svetsare, så om det behövs kan jag hjälpa till med sådant också.
Vad tycker du saknas på torget?
– Det kanske skulle behövas fler affärer och mer saker för barn. Vi behöver få hit mer folk och vi diskuterar mycket i företagarföreningen vad vi kan göra för att lyckas med det. 
Dr Fries torg ligger på Guldheden, i stadsdelen Centrum. Torget är ett så kallat parallellhustorg, det stod klart 1953 och har fått sitt namn efter läkaren Robert Fries.

2. Chapmans torg

Bengt-Olof Landestorp drev konditoriet på Chapmans torg från 1990 till 2015, och jobbar fortfarande kvar som bagare.
– Jag har varit här i 40 år. Jag bor här ovanför sedan 1975, säger han.
Han säger att det är en viss genomströmning på torget, eftersom folk som bor på Gråberget går igenom på väg till eller från vagnen.
– Men annars är det relativt dött. Det är inget torg som drar till sig folk direkt, även om restaurangerna drar till sig en del folk.
Tidigare hade man marknader både höst och vår och lite aktiviteter på torget vid jul. Men han tycker att stödet från fastighetsägaren kunde ha varit bättre och nu är företagarföreningen vilande.
– Jag trivs bra här och det har jag gjort i alla år, men det hade nog behövs en mer aktiv företagarförening för att få fart på det.
Chapmans torg ligger i Majorna, stadsdelen Majorna-Linné. Torget fick sitt namn 1939 av sjökaptenen Charles Chapman, verksam i trakten på 1700-talet.

3. Torslanda torg

Thanh Nykvist öppnade sin nagelsalong på Torslanda torg den 1 april i år, efter att tidigare drivit den på Allum. 
– Det fanns ingen nagelsalong i Torslanda tidigare, säger hon.
Ett par massagestolar, där man kan sitta och få fotbad och fotvård står en bit in i salongen, och precis vid fönstret ut mot torget sitter Thanh Nykvist och får sina naglar omsedda av en anställd.
– Den första månaden gick bra. Den här har det varit mindre att göra. Det är svårt att veta hur det kommer att gå. Vi får se om ett år, säger hon.
Vad tycker du om Torslanda torg?
– Det är inte så mycket folk här, det är ett lugnt område.
Hon säger att många som bor i området åker till större köpcenter och handlar. Hon hoppas att det sprider sig efterhand att hon öppnat.
Torslanda torg i stadsdelen Västra Hisingen byggdes på 1960-talet alldeles intill Torslanda kyrka, med anor ändå från 1100-talet.

4. Kyrkbytorget

Lasse Fagerberg driver Kyrkbytorgets optik sedan fem år tillbaka. Butiken har funnits ända sedan torget byggdes för 60 år sedan.
– Det är väldigt ojämnt. Men vi har haft en väldig glädje av att det byggts så mycket på Eriksberg. Det har gett en del nya kunder, säger han.
Han säger att torget är lite "hängigt", även om det är fullt i alla lokaler just nu. Biblioteket, apoteket och livsmedelsbutiken drar hit en del folk. Men tycker att det skulle behövas en bankomat – eller ännu hellre en bank.
– Ett fik tror jag hade varit bra också. 
Han pekar ut över torget och konstaterar att det finns mycket tom yta. En lekplats och en scen hade kunnat lyfta miljön.
– Det byggs mycket och det är ett generationsskifte på gång i området, så det händer en del.
Kyrkbytorget i stadsdelen Lundby stod klart 1956 och byggdes om 1993. Tio år senare byggdes den gårdsgata som knyter ihop torgfastigheterna.

5. Sankt Sigfrids plan

Helena Velander handlar ofta en bukett på Fiori blommor och inredning vid Sankt Sigfrids plan. Ellynor Dahlqvist som äger butiken sedan sju år, är överens med sin kund: Sankt Sigfrids plan behöver fler ställen där folk kan träffas.
– Vi var så glada när macken försvann. Och så ledsna när det blev en p-plats, säger Helena Velander.
I dag är Sankt Sigfrids plan mest en trafikplats flankerad av ryska konsulatet och Örgryte gamla kyrka. 
Helena Velander och Ellynor Dahlqvist talar väl om den lilla fiskaffären vid hållplatsen. De skulle gärna se en liten saluhall, ett bageri och ett matställe som komplement för att få fler att stanna till.
Platsen fick sitt namn redan på 1920-talet och då fanns det en ambitiös stadsplan, men inte mycket blev byggt. Just nu finns inga beslut om att förändra Sankt Sigfrids plan.

6. Kortedala torg

Nils Lewinsky har haft hälsokostbutik på Kortedala torg i drygt två år. Han är apotekare och hans fru som också jobbar i affären är psykolog.
– Det är bra utbildningar eftersom butiken också fungerar lite som en social inrättning. Folk kommer hit för en pratstund och för att få goda råd.
En av kunderna fyller i att kunderna försvann från torget när Systembolaget flyttade. Nils Lewinsky ler lite och säger att det hade varit bättre för honom om Hemköp hade legat längre in på torget.
– De flesta kommer inte förbi här. 
Han tror att företagarföreningen skulle kunna spela större roll om affärsidkarna var mer aktiva.
– Men framför allt behöver vi närboende som handlar på stadsdelstorgen i stället för att åka till de stora jättarna.
Kortedala torg byggdes 1955 och är i dag ett av de största stadsdelstorgen i staden. Nyligen rustades torget upp och i närheten byggs nya bostäder.

7. Hammarkulletorget

Mohammed Abbas har fullt upp på Al Rafiden kött och grill på Hammarkulletorget. Han kombinerar charkbutik med kebab- och falafelförsäljning.
– Vi har massor att göra, säger han och fyller ett bröd med skuret kött från kebabspettet.
– Det är ett eget recept, köttet ska marineras först.
På 1990-talet jobbade Mohammed Abbas i Konsumbutiken på Hammarkulletorget. När den stängde startade han eget 2001. Om några månader ska han bygga ut och renovera.
– Det funkar bra.
Men han saknar en matbutik på torget. Flertalet av torgets verksamheter står det offentliga för. Det privata näringslivet lyser i stort sett med sin frånvaro.
Hammarkulletorget byggdes 1971 och ritades av White arkitekter. 1997 rustades det upp och förändrades.

8. Axel Dalströms torg

Annis Juhlin-Duran har drivit Hannas garner på Axel Dahlströms torg i 35 år. 
– Det finns en småstadskänsla i positiv bemärkelse som jag tycker om. Folk känner igen varandra och hejar.
Det finns inga tomma lokaler på torget och Annis Juhlin-Duran säger att affärer som hennes, cykelaffären och det glutenfria brödet hos bagaren också drar långväga kunder.
– Sen hör jag en del, framför allt äldre, som hellre handlar i mataffären här än på Frölunda torg. De vill ha det mer personligt och så är det inte så långt att gå.
Hon är särskilt glad över biblioteket som har verksamhet för alla tänkbara grupper.
– När det skulle stängas för några år sedan blev det så stora protester att det blev kvar.
Annars saknar hon p-platser, särskilt med tanke på att stadsdelen växer så det knakar.
Axel Dahlströms torg byggdes på 1950-talet, har ett tidstypiskt punkthus och ett offentligt väggkonstverk av den kände göteborgskonstnären Endre Nemes.

Läs också: E-handeln kan rädda stadsdelstorgen

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.