Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Så skulle bilden av området förändras

Dagens Biskops­gården: En tonårskille på parkbänk med en öl i näven. Morgondagens: glada studenter. Så skulle Biskopsgårdens ­varumärke förändras.

– På förstasidan i lördagens GP stod det att Biskopsgården lagt miljoner på att putsa på sitt rykte, men att man nu tvingats starta om från början. Jag tycker att de inte ens börjat.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Det säger Håkan Sandsjö, vid reklambyrån Sandsjö action som anlitades för att stärka bilden av stadsdelen i 47-miljonersprojektet Tillväxt Biskopsgården.

Sandsjö action gjorde en varumärkesstrategi med förslag för Biskopsgården utifrån en telefonundersökning och analys av hur media beskriver stadsdelen.

Ett förslag var att en särskild organisation skulle arbeta med varumärkesfrågor på längre sikt.

Det blev en hel del möten, work shops, men så blev det inte mycket mer, enligt Håkan Sandsjö. Han upplever att strategin lades i byrålådan.

– Kanske kommer man sätta igång någon gång, men samtidigt förlorar man tid.

Hans bild motbevisas inte av den utvärdering som gjordes av projektet efteråt. Forskaren Emil Lindqvist gjorde utvärderingen och gav tummen upp för flera satsningar, så som en ny busslinje, byggandet av Sjumilahallen och uppfräschningen av Friskväderstorget.

– Att förändra en stadsdel med redan skamfilat rykte tar tid och så fort något händer raseras det som byggts upp. Varumärkesstrategin var mer komplex. Det var från början oklart i projektet vad den långsiktiga nyttan var och det fanns en viss skepsis inom organisationen om vad det här skulle leda till, säger Emil Lindqvist samtidigt som han understryker att idén inte behöver vara dålig för det.

Just områden med redan skamfilat rykte drabbas hårdare vid negativa händelser. Det visade inte minst den medieanalys som Sandsjö action gjorde. En av slutsatserna var att det krävdes tio positiva artiklar för att väga upp en negativ.

– Det handlar om vilken bild man har från början. För några år sedan mördades en kille i Änggården. Då frågade folk hur det kunde hända där. Då ligger det i Linnéstaden som ligger näst efter centrum i statistiken över stadsdelar med mest kriminalitet. När samma sak sker i Biskopsgården säger övriga Göteborg: det är typiskt att det sker där, säger Håkan Sandsjö.

Stadsdelsdirektören för Västra Hisingen, Torleif Larsson, försvarar varumärkesstrategin. Men hur arbetet ska fortsätta måste ständigt diskuteras.

– Efter skottlossningarna är läget annorlunda. Vi får ta en ny vända för att se hur vi ska jobba vidare med frågan.

Kostnaden för varumärkesarbetet i Biskopsgården under de tre åren blev 1,2 miljoner kronor. Då utgör kostnaden till reklambyrån 973 600 kronor.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.