Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/18

Så ska de rädda Ostindiefararen

Att Ostindiefararen ska säljas skapar engagemang bland göteborgarna. Intresseföreningen Götheborg Supporters hoppas kunna rädda fartyget med en namninsamling.

 Föreningen består av människor som arbetat och seglat med Ostindiefararen. Soraya Tohidi är volontär på skeppet och initiativtagare till namninsamlingen. 

– Jag blev väldigt, väldigt ledsen när vi fick höra att hon skulle säljas. Vi välkomnar all hjälp vi kan få. Med namninsamlingen vill vi visa att det här är något som är värt att investera i för Sverige.

På bara några dagar har namninsamlingen fått nästan 3500 underskrifter. Insamlingen vill Götheborg Supporters ska sedan lämnas över till politiker och makthavare tillsammans med ett brev. Soraya Tohidi menar att skeppet med rätt hantering fortfarande kan vara en ekonomisk tillgång för Göteborg och Sverige.

Det var i maj som Stiftelsen Ostindiefararen Götheborg berättade att skeppet lades ut till försäljning. Efter år med ansträngd ekonomi och fruktlösa försök att hitta nya sponsorer, hade man insett att det inte längre gick. Personal sades upp och dialog med tänkbara köpare inleddes. Peter Alexandersson, vd på Svenska Ostindiska Companiet som ansvarar för fartygets verksamhet, vill inte kommentera vare sig Ostindiefararens prislapp eller hur förhandlingarna går.

– Det pågår en dialog med flera intressenter. Jag kan inte gå in på några detaljer, men jag tror och hoppas att vi har en lösning inom en månad, säger han.

Driftskostnaden för skeppet är 10-12 miljoner om året, eller om man så vill - dryga 30 000 kronor om dagen. Peter Alexandersson förklarar att huvuddelen av pengarna har gått till underhåll.

– Men även personalkostnader. Det krävs hantverkskunnig mankraft för att underhålla henne, och vi har hållit henne i ett väldigt bra skick. Sedan går det även pengar till dyra försäkringar, besöksverksamhet och expeditionsplanering, säger han.

Joakim Severinsson är skeppsbyggmästaren som levt med projektet Ostindiefararen Götheborg sedan dag ett. Från ett kallt dyk vid en gammal vrakplats i Göteborgs hamninlopp på 80-talet, till en bejublad seglats till Kina. I dag, mer än 30 år efter det där första dyket, ska fartyget säljas. Joakim Severinsson hoppas precis som Soraya Tohidi att hon får stanna där hon hör hemma.

– Det är synd om hon försvinner från Göteborg för all framtid. Skeppet förliste här, hon är byggd här, hon heter Götheborg, säger han.
Ostindiefararen sjösattes under högtidliga former år 2003. Då sa man att hon hade en livslängd på 20 år. Både Joakim Severinsson och Peter Alexandersson hoppas att man kan finna en lösning som låter fartyget segla vidare ett tag framöver.

– Vår ambition är att hon ska få segla i några år till. Det vore trist att behöva lägga upp henne på land redan, säger Peter Alexandersson.

Om Ostindiefararen kommer hamna i Sverige eller utomlands vill han inte svara på. Men han öppnar upp för att hon kan få gå i pension på hemmaplan:

– Vi vill ju gärna ha tillbaka henne till Göteborg, och kanske försöka ordna någon form av musei- eller besöksverksamhet.

Joakim Severinsson är inne på samma spår.

– Hon skulle kunna torrsättas och man skulle kunna bygga ett museum runt henne, lite som med Vasaskeppet i Stockholm. Där kan man berätta om både skeppets och Göteborgs historia. Det skulle vara helt världsunikt, säger han.

Soraya Tohidi och hennes vänner i Götheborg Supporters håller med om att det vore fint med ett museum. Men inte på länge än.

– Hon har mycket större potential än så. Hon måste få fortsätta segla ute i världen i många år till, säger Soraya Tohidi.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.