Förra året fick Göteborgs stad nästan 40 miljoner kronor från EU till olika projekt i staden. Staden försöker också påverka olika EU-beslut att bli så gynnsamma som möjligt för Göteborg.
En granskning som SVD har gjort visar att Sveriges kommuner och regioner totalt lägger mellan 80 och 100 miljoner kronor om året på lobbyism i Bryssel. Göteborgs stad mellan 750 000 och 849 999 euro om året på EU-lobbying, mer än både Stockholms stad och Malmö stad, medan Västra Götalandsregionen lägger mellan 500 000 och 599 999 euro, enligt vad de själva har deklarerat.
Totalt har staden drygt 40 anställda, motsvarande 25,5 heltidstjänster, som på olika sätt jobbar med EU-frågor, enligt siffror från EU:s hemsida.
Caroline Eriksson, Public Affairs Manager, är en av fyra anställda på Göteborgs representationskontor i Bryssel. Det är en filial till Göteborgs stadshus AB, med personal som bevakar och försöker påverka lagstiftning och förslag från EU-kommissionen som är av intresse för Göteborgs stad.
LÄS MER:Hit går EU-pengarna i Göteborg
Caroline Eriksson arbetar främst med frågor om energi och miljö.
– Göteborg är ett gott exempel i Europa när det gäller fjärrvärme och fjärrkyla och hur man kan återanvända spillvärme från industrier. Det lyckades vi få in i förnybartdirektivet, säger hon.
De lyckades också driva igenom ett undantag för Sverige i energieffektivitetsdirektivet gällande att länderna ska ha individuella värmemätare i varje lägenhet.
– Det skulle vara problematiskt för Sveriges del eftersom vi har ett helt annat system här. Det skulle bli otroligt dyrt för allmännyttan, säger Caroline Eriksson.
Brysselkontoret har även lyckats driva igenom projekt med så kallade smarta städer där EU finansierar lösningar i städer för att minska klimatpåverkan och öka energieffektiviteten.
De arbetar också med att underlätta för staden att söka EU-finansiering för olika projekt och marknadsför projekt genom konferenser och seminarier.
Det är ett sätt att se till att staden fortsatt får EU-pengar till olika projekt här. Enligt kontoret i Bryssel har det här exempelvis bidragit till att Göteborgs hamn har fått EU-stöd till att utveckla infrastrukturen runt hamnområdet och till satsningar på alternativa bränslen.
Caroline Eriksson säger att det hade varit svårt att bedriva kontorets arbete på distans från Göteborg.
– Nu kan vi ha daglig kontakt med aktörer här nere, och direktkontakt med parlamentariker. De är intresserade av hur lagstiftning påverkar staden.
Många EU-involverade i staden
Enligt stadens årsrapport 2018 om EU-arbetet har även stadsledningskontoret varit en del i påverkansarbetet. Det handlar bland annat om att staden ska få mer mandat på politisk nivå, och att stadens tjänstepersoner ska få bli mer delaktiga när regional- och socialfondsprogrammen bereds.
Gunilla Bökmark, internationell chef på Göteborgs stadshus, säger att många i staden arbetar med EU-relaterade frågor på olika sett, även om långtifrån alla gör det på heltid.
Det handlar exempelvis om att titta på projektansökningar, samråd och remissförfrågningar.
– Det finns olika roller, som EU-samordnare, eller projektledare i något EU-projekt. Det kan handla om heltid medan projektet pågår och därefter kan personen göra något helt annat, säger hon.
På hennes avdelning arbetar tre personer heltid med EU-frågor, bland annat med en överenskommelse med Göteborgs regions kommunalförbund där man servar 13 kranskommuner.
– Man kan säga att vi arbetar med att öka förståelsen för kunskapen och fakta som kommer från Bryssel så att vi på bästa sätt kan använda den i Göteborg, säger Gunilla Bökmark.
