Så kan skolorna höja betygen

När PISA-mätningarna startade för 17 år sedan tillhörde Sverige ett av de länder med bäst kunskapsresultat. Därefter rasade de svenska 15-åringarnas kunskaper och 2012 fick de svenska eleverna sitt sämsta betyg hittills. Vad gäller läsförståelse hamnade Sverige efter Kroatien på 36:e plats av totalt 65 länder. Motsvarande siffra för matte var 38:e plats efter Litauen.

Larmrapporter och svarta rubriker har avlöpt varandra men i senaste mätningen 2015 klättrade Sverige upp i nivå med genomsnittet. Något som sågs som ett välkommet trendbrott. Under nästa år väntar en ny mätning, med presentation 2019.

LÄS MER: Så ska nyanländas betyg höjas

Pedagogen ska anpassa sig

I Sverige, liksom andra länder, lyckas vissa skolor bättre än andra. En förklaring kan vara hur skolan och dess anställda organiserar och planerar undervisningen för varje enskild elev. Det visar ett nyligen avslutat forskningsprojekt vid Göteborgs Universitet, Att organisera för skolframgång – strategier för en likvärdig skola.

– Det är jag som pedagog som ska anpassa mig efter elevernas sätt att lära sig. Ett och samma läromedel kanske inte passar alla elever och då måste man hitta ett annat. Men på många skolor i dag har pedagogerna bara ett sätt att lära ut och det innebär att eleven först måste lära sig förstå lärarens tankesätt innan de kan hitta sitt eget, säger Ulf Blossing, forskare och docent i pedagogik vid Göteborgs Universitet.

Han har tillsammans med två forskarkollegor undersökt hur åtta skolor organiserat sitt arbete och hur det har påverkat slutbetygen i årskurs 9. Studien omfattar 14 år, från 1998 till 2011. Resultatet visar att slutbetygen under årens lopp har förbättrats vid fyra skolor och försämrats vid fyra.

LÄS MER: Betyg är inte allt Bergsjöskolan

Kartlägger elevernas kunskaper

Gemensamt för de framgångrika skolorna är ett de arbetar strukturerat med att kartlägga elevernas förkunskaper för att hitta rätt undervisningsnivå. Skolorna har också ett varierat utbud av verktyg för att underlätta undervisningen för samtliga elever. Skolorna lägger också stor vikt att ge eleverna tillräckligt med tid för att öva.

– Vår slutsats är att lärarens kunskap och förmåga att använda olika arbetsätt och verktyg är av avgörande betydelse för elevernas resultat. Undervisningen måste organiseras efter elevernas behov och lärarna måste hitta ett arbetsätt som ligger nära eleverna, säger Ulf Blossing och tillägger:

– Stora skillnader i elevernas förutsättningar är ett ständigt problem men på framgångsrika skolor har lärarna en rik arsenal av olika pedagogiska verktyg som inte finns på alla skolor.

Enligt Ulf Blossing domineras de fyra skolorna där niornas slutbetyg stadigt sjunkit under 14-årsperioden av synsättet att det är elevernas fel att skolan inte har bättre betyg.

– Det skyller på eleverna och det kan låta i stil med " om vi bara hade haft elever med bättre förutsättningar eller bättre hemförhållanden...", säger Ulf Blossing.

LÄS MER: Här är skolorna med bäst och sämst resultat

Lärare jobbar i lag

Gemensamt för skolorna är att ledningen byts ut ofta vid sidan av nya påbud om modeller som snabbt ska lyfta resultaten. Vidare arbetar lärarna var för sig i stället för att hitta lösningar tillsammans med flera kollegor.

– I många fall ger lärarna upp och har inget annat val än att lita på sig själva. De lägger upp undervisningen efter eget huvud för att omständigheterna kräver det och pratar sällan om betygen med eleverna, säger Ulf Blossing.

I den framgångsrika skolan jobbar lärarna i lag och samarbetar med fokus på undervisningen med höga förväntningar på eleverna under en stabil målinriktad ledning där alla dra åt samma håll.

– Undervisningen sker i grupp eller helklass och är lärarstyrd, inte som på 90-talet då eleverna skulle hämta in kunskaperna genom egen ”forskning” själva och inte lärde sig någonting, säger Ulf Blossing.

TEXT

Pia Svensson

pia.svensson@gp.se