Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Bild på en person som lägger en röst i en låda till kyrkovalet.
Kyrkovalet sker vart fjärde år. Alla som är medlem i Svenska kyrkan kan från 16 år och uppåt rösta i valet. Bild: Johan Nilsson/TT

Så fungerar kyrkovalet

Än så länge är det inte för sent att vara med och påverka Svenska kyrkans framtid – om du är medlem.
Men varför ska du rösta och hur går det till? Här är allt du behöver veta inför söndagens val.

Den 19 september hålls kyrkovalet. Då får alla från 16 år och uppåt som är medlemmar i Svenska kyrkan rösta. I valet avgörs det hur kyrkan ska styras den kommande mandatperioden.

Totalt rör det sig om drygt 5 miljoner svenskar som är röstberättigade. Men det är långt ifrån alla som deltar. Valet 2017 landade röstade 19 procent, vilket går att jämföra med riksdagsvalet året efter där valdeltagandet blev 87 procent.

– Det här visar på att många inte är så intresserad av vad kyrkan säger och tycker, säger statsvetaren Jan Strid som är specialist på kyrkoval.

Men enligt honom har kyrkan mer makt än vad många tror.

– Kyrkan är en opinionsbildande verksamhet i samhället. När de går ut med saker så bildar det opinion. Trovärdigheten är större än många tror.

Varför är valdeltagandet då så lågt?

– Jag tror det beror på att många inte förstår exakt vad skillnaderna är och vad man faktiskt röstar på, säger Jan Strid.

Tre olika val

Precis som vid riksdagsvalet handlar det om tre val: ett till kyrkofullmäktige (lokal nivå), ett till stiftet (regional nivå) och ett till kyrkomötet (nationell nivå).

Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ med 251 ledamöter. Besluten som tas där handlar om kyrkans gemensamma och övergripande frågor.

Andra frågor som behandlas är kyrkans arbete med klimatet och vilka psalmer som ska finnas med i psalmboken.

– Oftast är det rätt allmänpolitiska frågor som behandlas här, säger Jan Strid.

I kyrkofullmäktige bestäms ramarna för den verksamhet som finns lokalt, sådant som exempelvis verksamhet för barn och unga, äldre och musiklivet.

Kyrkofullmäktige väljs i den församling eller i det pastorat där du bor.

– Detta val kan bland annat bli stort om en enskild präst engagerar sig specifik i en fråga som gör att medlemmarna också blir det och på så vis röstar, säger han.

Stiftelsefullmäktige är Svenska kyrkans 13 olika stifts högsta beslutande organ. Stiften ansvarar för ekonomin och stöttar även församlingarna i deras verksamhet och förvaltning. Stödet ges via expertis inom olika ämnen och områden, exempelvis vad som krävs vid renovering av en kyrka.

Nomineringsgrupper

Men vad är det då vi röstar på? Efter att kyrkan skiljdes från staten år 2000 har benämningen politiska partier tagits bort i kyrkovalet och kallas i dag nomineringsgrupper. Det är dessa medlemmarna lägger en röst på.

I samtliga val du gör (lokalt, regionalt och nationellt) kan du precis som i riksdagsvalet rösta på en grupp samt en av deras kandidater.

Den nomineringsgrupp med högst majoritet i valet utser kyrkorådet. I vissa fall behöver grupper samarbeta för att få majoritet – precis som vid riksdagsvalet.

Kyrkans politiska inflytande

Kyrkovalet i år har dominerats av frågor som om präster ska få säga nej till att viga samkönade par, kyrkans roll som skogsägare och miljöfrågor.

En annan stor fråga som är återkommande är hur nomineringsgrupperna vill att kyrkans pengar ska användas kommande mandatperiod.

– Jag skulle säga att kyrkan står inför ett vägval kring vilken inriktning man ska ha. Ska kyrkan vara involverad i samhällsfrågor eller enbart ägna sig åt frågor som gudstjänstens utformande, säger statsvetaren Marja Lemne, som kandiderar till kyrkovalet på Södermalm i Stockholm.

Just Socialdemokraterna, som är hennes parti, är en av nomineringsgrupperna som anses driva en politisk agenda. Men det är inget som Marja Lemne tycker är ett problem.

– Jag tillhör de som tycker att allt är politik i stor utsträckning. Det finns inget som är neutralt eller objektivt, man kan ändå förhålla sig sakligt till olika frågor, säger hon.

Mer fokus på Jesus Kristus

Men det finns delade meningar kring om kyrkan ska ägna sig åt politik, berättar Jan Strid. POSK, som är den näst största nomineringsgruppen efter S i kyrkovalet vill att kyrkan ska ägna sig mindre åt politiska frågor.

– Och frågan är om det kanske borde vara lite mer fokus på Jesus Kristus. Många tycker dock att det är rätt att driva politik inom kyrkan, säger han.

Så röstar du

Några veckor före valet får du som är medlem i Svenska kyrkan hem ett röstkort i din brevlåda. Du kan antingen förtidsrösta eller gå till vallokalen som står på ditt röstkort på valdagen söndagen den 19 september.

Du behöver ta med dig röstkortet och din legitimation för att bevisa att du är du.

Om du förtidsröstar sker det någon annanstans än i din vallokal. Information om var du kan rösta finns på Svenska kyrkans hemsida. Förtidsröstningen pågår fram till valdagen från den 6 september.

LÄS MER: Rätten att neka samkönade giftassugna delar prästkåren

LÄS MER: Nu startar kyrkovalets förtidsröstning

LÄS MER: Kyrkovalet lockar allt färre kandidater

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.