Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/50

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Så farliga var nazistbomberna i Göteborg

Tre nazister misstänks ligga bakom de bomber som antingen exploderade eller hittades i Göteborg i vintras. En person skadades mycket allvarligt och åklagaren var det ren tur att ingen dog. Hemma hos en av de åtalade hittades ytterligare elva kilo dynamit. – Varenda bonde har dynamit hemma, försvarade han sig i förhör med Säpo.

Under två och en halv månad i vintras hittades en bomb medan två bomber exploderade på platser runtom Göteborg.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Utredningen ledde Säpo och riksenheten för säkerhetsmål till tre personer med kopplingar till den nazistiska organisationen Nordiska motståndsrörelsen. I fredags åtalades de för allmänfarlig ödeläggelse, mordförsök och försök till allmänfarlig ödeläggelse.

En man skadades mycket allvarligt när en bomb exploderade utanför ett flyktingboende i Västra Frölunda. Enligt ett läkarutlåtande fick han livshotande skador. Åklagaren rubricerar det som mordförsök alternativt synnerligen grov misshandel och skriver i stämningsansökan att "fara för brottets fullbordan har förelegat eller varit utesluten endast på grund av tillfälliga omständigheter".

LÄS MER: Innan dåden - nazister fick militärutbildning i Ryssland

Ingen skadades - "ren tur"

Vid explosionen utanför Syndikalistiskt forums kafé i Göteborg var det däremot ingen som kom till skada.
– Det var ren tur att ingen skadades eller dödades, säger Mats Ljungqvist, kammaråklagare på riksenheten för säkerhetsmål.

Men i stämningsansökan framgår det att bomben i kunde ha dödat. "Fara för liv och hälsa samt för svår kroppsskada har förelegat för förbipasserande och andra personer i bombens närhet", skrev åklagaren i stämningsansökan. Och i ett protokoll som Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, ligger bakom framgår det att "bomben kunnat döda en människa i dess omedelbara närhet".

FOI skriver: "Även det minsta påträffade splittret har, med den bedömda medelhastigheten, initialt en sådan rörelseenergi att allvarlig kroppsskada och även dödsfall kan uppstå. Ökad massa eller hastighet ökar sannolikheten för allvarlig skada och dödsfall vid träff". Men då krävdes det att man var nära bomben. På ett avstånd om 1,3 meter från bomben ansåg de att sannolikheten att dö av att träffas av splitter var cirka 50 procent.

Kunde ha dödat

Även bomben som hittades på Lilleby camping var konstruerad på ett sådant sätt att om den hade exploderat så "hade den framkallat fara för annans liv, hälsa och för omfattande förstörelse av annans egendom" och "att bomben kunnat döda en människa i dess omedelbara närhet".

FOI skriver i en rapport att en "person som befinner sig inom 0,5 m från laddningen vid detonation bedöms erhålla dödliga skador från trycket. På ett avstånd om 1 m är sannolikheten för dödliga skador från trycket omkring 50 %. Från ett avstånd om 1,5 m är dödligt utfall osannolikt". 

Elva kilo dynamit

Som bevisning mot männen finns bland annat dna-spår på vitala delar på bomberna från en av de åtalade. Det har också hittats samma typ av material och komponenter som använts i bomberna i den åtalades bil och hem. Det har genomförts husrannsakningar hos de åtalade och då har man hittat instruktioner kring hur man bygger en bomb.

Dessutom hittades ytterligare elva kilo sprängämne i form av 44 stavar Dynamex Austrogel P. Stavarna låg i påsar i en container på mannens tomt. Man har kunnat se att de dynamitstavar som användes i Lillebybomben kommer från samma parti.
– Jag vet inte vad jag ska säga. Jag säger ingenting. Jag förstår ju mycket väl hur det här ser ut, säger mannen i förhör.

Han säger att han aldrig lämnat sprängämnen till de medåtalade.
– Aldrig, jag skulle aldrig göra det. Det är som om att jag skulle spränga någonting och inte lägga över sprängmatta. Jag skulle inte ha någon siren och inte spärra av området så att vilken människa som helst skulle kunna gå in. Det här är vansinne.

"Varenda bonde har dynamit hemma"

I förhör säger mannen också att han haft dynamiten i tre-fyra år och att han använder den för "eget bruk" för att spränga bort stubbar bland annat. I förhören med Säpo säger han att han också håller på att bygga ett hus och utfört sprängningar för en källarvåning.
Även om han påstår att han vet att det är förbjudet att spränga och att ha dynamit menar han att "varenda bonde har dynamit hemma".

I bomben som hittades på Lilleby camping hade det, enligt förundersökningsprotokollet, använts 3 stavar á 250 gram Austrogel P. Och hemma hos mannen fanns som sagt 44 stavar - vilket teoretiskt sett hade kunnat användas för att tillverka ytterligare drygt 14 liknande bomber.

Har ni kunnat se om det fanns planer på något sådant?
– Nej. Vi grep dem mitt under pågående brottslighet. Vi har stannat vid den här utredningen. Sedan vad som komma skulle... Vi har inte hittat några indikationer åt det hållet. Det kan ju vara så ändå men inget mer vi hittat, säger kammaråklagare Mats Ljungqvist.

Tre nazister åtalade

Åtalet väcktes i förra veckan.

En man i 25-årsåldern åtalades då för allmänfarlig ödeläggelse för att ha tillverkat den bomb som exploderade utanför Syndikalistiskt forums kafé i Göteborg den 11 november förra året.

Han åtalas också för allmänfarlig ödeläggelse och försök till mord tillsammans med en man i 50-årsåldern. De två ska enligt åklagaren ha legat bakom den bomb som exploderade utanför ett flyktingboende i Västra Frölunda i början av januari. En man skadades mycket allvarligt. 

De två åtalades, tillsammans med ytterligare en man i 20-årsåldern, också för försök till allmänfarlig ödeläggelse för att ligga bakom den bomb som hittades på Lilleby Camping i slutet av januari.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.