Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Särskilt begåvade barn möttes under matteläger på Chalmers

Att spendera ett par sommarlovsdagar med att plugga matte låter som mångas mardröm. Men för särskilt begåvade barn är det en välkommen utmaning som skolan sällan erbjuder.
– Det har varit kul att lära sig nya saker. Och träffa nya vänner, säger 12-årige Aron Nilsson.

Entusiasmen hos barnen på mattelägret för närmast tankarna till en solig dag på Liseberg. Men här är det inte åkattraktioner och sockervadd som engagerar, utan avancerad matematik – och mötet med likasinnade. Lägret, som pågick i tre dagar, riktar sig till särskilt begåvade barn.

Två av deltagarna är 12-åringarna Aron Nilsson och Johannes Pestalozzi som till vardags går på Vasaskolan i Göteborg. De har bland mycket annat fått lära sig om kryptering och att koda i programspråket Python.

– Man kan till exempel använda det för att lösa svåra problem som man inte kan ta på miniräknaren, säger Johannes Pestalozzi.

LÄS MER: Fem procent är särbegåvade – Signe, 14, är en av dem

Lärde sig av mentorer från Intize

Bakom mattelägret står den ideella mentorsföreningen Intize. Dag tre avslutade de med en poängpromenad som förstås bestod av kluriga räknefrågor. När de sista barnen motvilligt slitit sig från uppgifterna väntade diplom och applåder tillsammans med stolta föräldrar.

Efteråt är projektledaren Linda Ekberg trött men stolt – och lite blank i ögonen. Många särskilt begåvade barn kommer från en skolsituation där de känner sig annorlunda.

– Här får de träffa andra likasinnade, det är en jätteviktig grej. Jag är berörd av hur många som har hittat kompisar och trivts med varandra, säger hon.

Platserna till lägret fylldes snabbt och, till arrangörernas förvåning, med barn från hela Sverige. ”Det säger något om behovet”, konstaterar Linda Ekberg. Klas Sjöberg och hans dotter har kommit från Malmö för att delta.

– Har man en matteintresserad dotter som inte blir tillräckligt utmanad i skolan vill man ju stimulera det intresset på andra sätt om det går. Risken är att hon tappar suget annars, säger han.

Elisabeth Ejeblad och Klas Sjöberg har åkt från Linköping respektive Malmö för att låta sina särskilt begåvade barn delta i mattelägret. ”Det är som kollo”, säger Elisabeth Ejeblad. Bild: Mia Höglund
Elisabeth Ejeblad och Klas Sjöberg har åkt från Linköping respektive Malmö för att låta sina särskilt begåvade barn delta i mattelägret. ”Det är som kollo”, säger Elisabeth Ejeblad. Bild: Mia Höglund

LÄS MER: Experten: Ditt barns särbegåvning kan vara adhd

Frustrerande att inte utmanas

För de cirka fem procent av Sveriges elever som räknas som särskilt begåvade är just bristen på utmaningar en röd tråd. Det är vanligt att skolgången blir frustrerande när inlärning förväntas ske genom upprepning. När lägerdeltagarna Aron Nilsson och Johannes Pestalozzi ska förklara hur matte kan bli roligt är det just utmaningen de lyfter fram.

– Det beror på vad man gör. Till exempel är det inte lika kul i skolan för det är oftast väldigt samma sak. Här är det mer komplicerat och man får tänka mer, säger Aron Nilsson.

Enligt Linda Ekberg har de mentorer som tagit fram lägrets program därför varit noggranna med att uppgifterna skulle kunna utmana alla barn.

Linköpingsbon Elisabeth Ejeblad och hennes familj bytte kommun för att sonen skulle få gå i en skola som mötte honom på rätt nivå. Hon talar varmt om såväl skolan som mattelägret, inte minst eftersom liknande aktiviteter vanligtvis är för äldre barn. Elisabeth berättar om när hon och sonen först anlände och såg ”Chalmers” på husfasaden.

– Han sken upp och sa ”mamma du måste ta ett kort på mig när jag hjular framför Chalmersskylten!”

LÄS MER: Mölndalsskola satsar på särbegåvade elever

Fakta: Särskilt begåvade barn

"Fem procent av eleverna kan räknas som särskilt begåvade. De behöver många gånger andra utmaningar än sina klasskamrater. År 2010 förtydligades skollagen och där står nu att elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling."

Källa: Skolverket

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.