Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/4

Säpos namnlistor var hemliga

Återvändare från IS-krigen i Mellanöstern möts i Göteborg av socialtjänsten. Avradikaliseringen bygger på frivillighet. Säpos namnlistor blev först nyligen kända för den vanliga polisen.

– Grunden i Göteborgs stad är att vi ska använda våra ordinarie verksamheter. Vad jag känner till är det hittills fem till tio personer som återvänt och hanterats av socialtjänsten i Göteborg. Framförallt rör det sig om kvinnor och barn, säger Zan Jankovski, en av de två samordnarna mot våldsbejakande extremism i Göteborg.

Antalet är alltså litet och det är tveksamt om insatser för avradikalisering når fram till personerna som skulle behöva dem allra mest.

– Om du har en 25-årig kille som inte är kriminell, inte har barn och inte är känd för att missbruka, då är han den typiske person som socialtjänsten inte har kontakt med. Den personen behöver inte gå med på någonting, säger Zan Jankovski.

Han tillägger att andra länder, exempelvis Belgien, valt andra metoder och tvingar personer som återvänder från jihadistiska krig att gå på möten med myndigheterna.

– Jag har svårt att säga om det vore bra för oss att införa något liknande. Jag har inte tillräckliga kunskaper om erfarenheterna från exempelvis Belgien. Och det är fortfarande så att Belgien har högst antal jihadister per invånare, säger Jankovski.

Han påpekar att erfarenheterna från behandlingsarbete visar att det har störst chans att lyckas om personen som deltar är motiverad.

Säpo förhör återvändare

Enligt säkerhetspolisen har omkring 300 personer åkt från Sverige för att ansluta sig till IS i Irak och Syrien. 120 ska ha återvänt fram till 2016. De betraktas av Säpo som potentiella hot mot säkerheten i Sverige. Tanken är att återvändarna ska genomgå ett förhör.

– Den informationen vi har är att Säpo håller förhör med alla, och försöker utreda vad de gjort i exempelvis Syrien, säger Zan Jankovski.

Ulf Boström, integrationspolis i Göteborg sedan tolv år, säger att Säpo nog försöker prata med alla återvändare. Men om de inte vill prata så blir det inget sagt.

– Jag känner till återvändare som Säpo inte talat med. Killarna spottar i golvet på Landvetter och så går de bara, säger Boström.

Karl Melin, t f presschef på säkerhetspolisen, säger att myndigheten håller samtal med återvändare från krigszoner.

– Men om det inte finns brottsmisstanke bakom det hela har vi svårt att agera, säger han.

Namnlistorna var hemliga

Ulf Boström säger att Säpo åtminstone sedan 2012 haft namn på personer som åkt från Sverige för att ansluta sig till islamistiska terrorrörelser. Men först i början av 2017 lämnades namnen över till den öppna polisen.

– Varför i hela fridens namn var detta hemligt fram till i år? Utan att känna till namnen har polisen och kommunerna inte kunnat göra något för att skydda samhället mot dessa potentiellt samhällsfarliga personer, säger Ulf Boström.

Namnlistan på personer i den västra polisregionen omfattar 500 namn, enligt Boström. Dock innehåller listan, förutom återvändare, även personer som är kvar i Mellanöstern, har dött där samt är kvar i Sverige men är klassade som extremister.

Enligt Ulf Boström har det främsta polisiära resultatet av namnlistan blivit att fler rapporter skrivs:

– När man stöter på personerna i vanliga sammanhang, blir det underrättelseuppslag skrivna till kriminalunderrättelsetjänsten och till Säpo.

Något allmänt utlämnande av namn till kommunen har det inte blivit.

– För kvinnor med barn finns ett undantag. Socialtjänsten får deras namn, säger Ulf Boström.

"Har varit ett problem"

Zan Jankovski på kommunen säger att från i våras har informationen "börjat sippra ned på rätt ställe".

– Om man förväntar sig att kommunen ska göra något, då bygger det på att vi vet vilka personer det rör sig om. Det är klart att det varit ett problem att vi inte fått namnen tidigare, säger Zan Jankovski.

Enligt Karl Melin har Säpo under "en längre tid" informerat polisen om IS-resenärer.

– Sedan har det framkommit att vår information inte har delats inom polisen, säger Melin.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.