Varannan tisdag städar Onsala Hemservice hemma hos Sofia utanför Kungsbacka när hon själv är på jobbet. Det är olika människor som gör jobbet nästan varje gång. Ingen av dem hon har mött talar svenska.
- Jag är jättenöjd. Det fungerar bra, det blir väldigt fint när de varit här. Men det är inte många jag känner igen, säger Sofia.
Hon är glad över att kunna köpa vita tjänster för 165 kronor i timmen – med gott samvete. Juridiskt är allt i sin ordning, med faktura, moms och skatteavdrag enligt rut.
Men när kvasten går hemma hos Sofia är det ett nytt inslag på svensk arbetsmarknad.
Från samma stad i Polen
Bolaget Onsala Hemservice är ett exempel på att systemet med inhyrda gästarbetare från Polen fullt lagligt sprider sig in i rutbranscherna. På samma sätt som åkerier och byggföretag länge dragit nytta av den fria rörligheten för arbetskraft inom EU.
Onsala Hemservice har bara en handfull egna anställda, men sysselsätter enligt bolagets egna uppgifter runt 25 personer.
Nästan alla kommer från samma stad i östra Polen och är här på korttidskontrakt och timersättning. Många bor tillsammans i ett stort hus som företaget äger på landsbygden utanför Kungsbacka, och har lämnat eventuella familjer kvar i hemlandet.
De stannar sex månader, minus en dag. Sedan måste de lämna landet, eller börja betala svensk inkomstskatt. Efter lika lång tid i hemlandet kan de komma tillbaka igen.
- Vi skulle gärna anställa dem så att de kommer in i det svenska systemet. Det är två, tre om året som vill det, säger Martin Wennesjö, en av bolagets tre delägare.
Anställda av polskt bemanningsföretag
Onsala Hemservice saknar kollektivavtal. För den inhyrda personalen har företaget inget ansvar alls för sociala avgifter eller pensionsavsättningar.
Några är egna företagare med f-skatt i Polen. Men de flesta är anställda och får sin lön av ett polskt bemanningsföretag.
Det är ett företag som Onsala Hemservice vd Tomec Wojtowicz själv startade för några år sedan, och fortfarande har nära kontakt med.
- Företaget i Polen betalar sociala avgifter där. För oss är det absolut viktigast att det funkar, säger han.
Det är en fördel att slippa arbetsgivaransvaret, flexibiliteten ökar när efterfrågan varierar och den polska personalen gör ett bra jobb, enligt Martin Wennesjö och Tomec Wojtowicz.
Men det blir inte billigare än att ha egen anställd personal i Sverige, hävdar de.
- Det kostar ungefär samma. Vi har inte valt den här modellen för att det skulle vara billigare.
God lönsamhet
Hur mycket det polska företaget sedan betalar den personal som städar för det svenska bolaget, säger de sig inte veta.
- Jag är inte hundra på vad de får ut i handen i Polen. Jag vet vad vi betalar till det polska bolaget. Sedan får de svara för vad tjejerna får ut, säger Martin Wennesjö.
- De har väldigt mycket bättre betalt hos oss än om de jobbar i Polen.
Men av den senaste årsredovisningen framgår att bolaget hade små personalkostnader i förhållande till den växande verksamheten.
Den inhyrda personalen redovisas i posten övriga externa kostnader på 2,2 miljoner kronor.
Även om hela den summan skulle ha använts till personal som betalats enligt ett svenskt kollektivavtal, skulle det bara ha räckt till sex heltider inklusive sociala kostnader.
Enligt Tomec Wojtowicz sysselsatte bolaget omkring 14 personer detta år.
De skapade en omsättning på 7,3 miljoner. Och en vinst på en halv miljon. Det är god lönsamhet i en bransch där många andra säger sig gå på knäna.
Oro över växande gråzon
Både facket och de svenska arbetsgivarorganisationen tas på sängen av upplägget.
- Det är första gången jag hör att man bemannar hemserviceföretag med inhyrd personal, säger Lars-Sture Johansson, ombudsman på LO-förbundet Kommunal och förhandlingsansvarig för kollektivavtalet för ruttjänster till hushållen.
- Det är kanske inte detta som var meningen med rutavdraget. Avsikten var ju att gå från svart till vitt och skapa nya jobb. Men om företag kan göra på det här sättet och ändå se till att kunden får rutavdrag, vart tar skattesubventionen då vägen?
Hans förhandlingsmotpart Johan Huldt på Almega, som ingår i Svenskt Näringsliv, ser också en risk med en sådan utveckling.
- Om företag sätter det i system, och börjar jobba så i allt större omfattning, då är det klart att det kan bli en diskussion. Precis som inom andra branscher där det förekommer.
Båda oroar sig över en växande och besvärande gråzon med många företag i rutsektorn som ställer sig utanför organisationerna, låter bli att teckna kollektivavtal och undviker kostnader för försäkringar och tjänstepensioner för sina anställda.
- Den som kommer in med det förhållningssättet till sina anställda har en konkurrensfördel genom att de kan sätta lägre pris, säger Johan Huldt på Almega.
