Klockan 22.40 tisdagen den 10 oktober lyfte planet från Landvetter med destination Kabul, Afghanistan. Ombord på planet fanns tio personer, varav sju hade fått avslag på sina asylansökningar och nu skulle utvisas.
En av dem var Ruhollah. Nu finns han och tre av de andra på ett hotell i Kabul där de får bo de första två veckorna efter att de landat i Afghanistan.
– Vi får stanna här till den 24 oktober. Sedan vet jag inte vart jag ska ta vägen, säger Ruhollah när vi når honom på telefon från Kabul.
Han berättar att två bomber exploderade nära byggnaden där de bor för bara några dagar sedan.
– Fönstret på bottenvåningen här krossades och jag har hört att flera personer dog i attentatet. Vi vet inte vem eller vilka som ligger bakom. Vi är jätterädda, säger han.
– Vi känner inga i Afghanistan. Jag har aldrig varit här tidigare. Jag vågar inte göra något och vet inte vart jag ska vända mig.
LÄS ÄVEN: ”Min son har aldrig varit i Afghanistan”
Föddes i Iran
Enligt Migrationsverket är Ruhollah myndig och hör hemma i Afghanistan, eftersom hans föräldrar kommer därifrån.
Men han och hans mor säger att han föddes i Iran för 17 år sedan och att han aldrig tidigare varit i Afghanistan. Eftersom Ruhollhas far mördades i Afghanistan har Ruhollah också ett tydligt skyddsbehov, menar asylrättsjuristen Charlotta Lagnander.
– Det var direkt felaktigt att deportera Ruhollah. Han har aldrig fått en chans att visa sina skyddsbehov och inte fått en ordentlig åldersbedömning. Det är en undermålig hantering som får konsekvenser för honom, säger Charlotta Lagnander, som nu ser över möjligheterna att anmäla ärendet till FN:s människorättskommitté.
Stor oro
Sjuksköterskan Ingrid Broms, som jobbar ideellt för att stödja ensamkommande ungdomar, har haft daglig kontakt med Ruhollah sedan han utvisades och landade i Kabul.
– Han och de andra är mycket rädda och frustrerade. Vid explosionerna spärrade polisen av området, men gruppen blev insläppta på hotellet igen senare på kvällen. De håller ihop och försöker stödja varandra.
Ingrid Broms har också kontakt med Abdul Ghafoor, som själv utvisades från Norge till Afghanistan för fyra år sedan. I dag hjälper han andra på plats i Kabul.
– Abdul pratade med dem efter explosionerna. Han försökte lugna dem, men sa att de skulle hålla sig borta från folksamlingar. Tyvärr hör explosioner som de här till vanligheterna i Afghanistan, säger Ingrid Broms.
Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.