Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

1/9

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Robotar sköter kommunens mjölkgård

En person är allt som krävs för att driva kommunägda Häljereds mjölkgård. Under måndagen invigde Göteborgspolitiker gårdens automatiska mjölksystem. Men det är inte alla folkvalda som anser att kommunen ska investera i mjölkproduktion.

Fem kor står tålmodigt på led och väntar på sin tur. Trots att den automatiska mjölkmaskinen installerades för två dagar sedan har korna redan lärt sig hur den används. De rör sig fritt inne i ladugården och bestämmer själva ner det är dags för mjölkning.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Inne i mjölkningsbåset utsöndras en individuell mängd foder medan kossans spenar lokaliseras med laser. 

Enligt gårdens arrendator, bonden Ronny Johansson, höjer den nya utrustningen kornas mjölkproduktion med 20 procent.

– Kossorna mår helt enkelt bättre i sin nya miljö, och då ger de ifrån sig mer mjölk. Roboten gör att vi kan mjölka korna tre gånger per dygn, i stället för endast morgon och kväll, säger Ronny Johansson.

Madrasser och automatiska borstar

Innanför ladugårdens inhägnad rör det sig 60 kor. Förutom madrasser att ligga på finns det en automatisk borste som masserar kornas ryggar. På golvet rör sig något som kan liknas vid en åkergräsklippare.

Den har i uppdrag att forsla undan kospillning. Varje kossa har dessutom försetts med ett halsband som samlar in individuell data. 

– Halsbanden ger information om hur mycket kossan idisslar. Om matsmältningen går ner så indikerar det att kossan antingen inte mår bra eller är brunstig, säger han.

Omvandlar gödsel till energi

Häljereds gård, som ligger i Olofstorp, har även utrustats med en ny biogasanläggning.

Genom att omvandla all gödsel till energi har gården en neutral klimatpåverkan.
Gården blev en del av kommunens ägor när man under 50- och 60-talen köpte in stora arealer för planerade bostadsområden i nordöstra Göteborg. Ronny Johansson har arrenderat gården tillsammans med sin fru sedan 1983. 

Investeringen omfattar 17 miljoner kronor 

Beslutet att investera 17 miljoner kronor i gården togs av fastighetsnämnden under förra mandatperioden. Då satt Ulf Kamne (MP) som nämndens ordförande.

– Det finns ett övergripande, långsiktigt syfte om att vi måste säkra livsmedelsförsörjningen. Ska vi få livsmedel till staden, så måste vi producera där det går att producera mat. Då Göteborgs stad äger marken, så måste vi också investera för att inte låta saker förfalla, säger Ulf Kamne. 

Nuvarande ordförande i fastighetsnämnden, Jahja Zeqiraj (S), säger att investeringen också är motiverad då den har ett socialt värde. 

– Detta är den enda kvarvarande gården i kommunens ägo med mjölkproduktion. Den här satsningen innebär att stadens barn får möjlighet att besöka en modern mjölkgård och får lära sig var mjölken kommer ifrån, säger Jahja Zeqiraj.

"Skattepengar borde gå till välfärdens kärna istället"

Men alla är inte positiva till att skattepengar investeras i en kommunal mjölkproduktion. Enligt Hampus Magnusson (M), vice ordförande i fastighetsnämnden, borde pengarna i stället användas till välfärdens kärna. 

– Från Moderaternas sida tycker vi att den här typen av verksamhet borde bära sig själv. Det ingår inte i kommunens kärnuppgift att satsa på kommunala mjölkgårdar. Vi har i stället yrkat på att gården ska säljas, exempelvis till nuvarande arrendator, säger Hampus Magnusson. 

På grund av den högre produktionskapaciteten höjer kommunen arrendet från 150 000 till 200 000 kronor per år.

Samtidigt ger investeringen högre kapitalkostnader för kommunen. Om man antar en räntesats på två procent innebär en investering på 17 miljoner kronor räntekostnader som omfattar 340 000 kronor årligen. 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.