Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Citypolisen Lars Christensen har arbetat i många år med att kartlägga och lära känna tiggare som kommer till Göteborg.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Rekordmånga tigger i Göteborg

Vid busshållsplatser, på spårvagnar, centrala gator och i köpcentrum. I år har rekordmånga tiggare kommit till Göteborg och allt fler söker sig till mindre städer.

Citypolisen Lars Christensen har tillsammans med kollegan Jonas Gabrielsson arbetat i många år med att kartlägga och lära känna de tiggare som kommer till Göteborg. Deras erfarenhet är att de flesta tiggare kommer under våren och sommaren och stannar fram till hösten för att sedan åka vidare.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

En liten grupp har varit här längre och ibland gått över från att ha varit tiggare till att spela på gator och torg eller sälja de hemlösas tidning Faktum.

I år ser Lars Christensen en förändring då det gäller tiggeriet.

– Det är betydligt fler romer från Bulgarien och Rumänien det här året jämfört med tidigare år, säger han.

Polisens uppskattning är att det handlar om ett par hundra tiggare i Storgöteborg just nu, varav mellan 80 och 100 finns i centrum. Tidigare var det kanske fler tiggare som satt på en plats, men nu reser en grupp runt mer till köpcentrum i kranskommunerna, åker spårvagn eller väntar vid busshållsplatser för att få en slant.

Det händer också att allt fler tiggare börjar gå in på restauranger och uteserveringar. Och göteborgarna reagerar, menar polisen.

– Eftersom det har blivit fler tiggare på stan kan de upplevas som mer påträngande eftersom flera är mer aktiva nu än tidigare. De går helt enkelt fram och frågar efter pengar. Det gör att en del blir upprörda av situationen, säger Lars Christensen.

Efter dagens slut delar tiggarna upp sig för att åka ”hem”. Enligt Lars Christensen hyr de flesta från Rumänien en madrass i lägenheter i nordöstra Göteborg. Tiggarna från Bulgarien bor i tält eller bilar under broar och på parkeringsplatser vid Kallebäck eller andra rastplatser ut med E 6.

– Tiggarna är de lägst stående i Europa. Det här är deras sätt att försörja sig. Vill vi ha en förändring av tiggarnas situation är det en politisk fråga, säger Lars Christensen.

I Stockholm, Malmö och Göteborg har fattiga EU-medborgare synts på gatorna under flera år. De tigger, plockar burkar eller spelar musik. Men det som är nytt är att allt fler tiggare söker sig till mindre städer.

Det märks tydligt i till exempel Borås. Claes Lindberg är utredningschef vid Boråspolisen.

– Det har varit betydligt fler tiggare under våren i Borås jämfört med tidigare år, jag kan inte säga hur många. De syns i publika miljöer som centrum och Knalleland. Och vi får många reaktioner från boråsare, både positiva och negativa, säger han.

En del klagar och tycker att polisen gör för lite och borde köra bort tiggarna, medan andra undrar varför ingen hjälper dem till ett värdigare liv.

Inom polismyndigheten är tiggeriet inte prioriterat och det finns inga planer på att lyfta upp frågan på dagordningen heller.

Polisen får ofta frågan om tiggeriet är kriminellt organiserat, alltså att någon rekryterar fattiga EU-medborgare, ser till att de tigger och tar pengarna. Varken polisen i Storgöteborg eller Borås har sett indikationer på det.

Nyligen polisanmälde en moderat lokalpolitiker tiggeriet i Borås. Hon misstänkte att det handlade om människohandel. Förundersökningen är dock nerlagd eftersom uppgifterna bedömdes vara för vaga.

– Vi har jobbat en del kring tiggarna, det är helt klart utsatta människor det handlar om. Men vi har inte lyckats dokumentera att det rör sig om människohandel, säger Claes Lindberg.

Ska man ge pengar till tiggare?

– Det är upp till var och en, men jag gör det inte. Det är min privata åsikt, säger Claes Lindberg.

Detta har hänt

De senaste åren har allt fler fattiga EU-medborgare kommit till Göteborg. Några har varit här som tiggare eller gatumusikanter en kort tid och sedan dragit vidare. Andra har stannat och inte sett det som alternativ att åka tillbaka. Ofta handlar det om romer från Rumänien eller Bulgarien.

GP har i flera artiklar genom åren berättat om tiggarna i staden. Förra året gjorde vi en kartläggning som visade att de blivit fler, yngre och mer aktiva.

Göteborgs kommun har tillsammans med frivilligorganisationer startat olika verksamheter för fattiga EU-medborgare, bland annat en öppen förskola och caféverksamhet.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.