Det har snart gått fem år sedan de nya reglerna trädde i kraft. Syftet var att skapa förutsättningar för en flexiblare arbetskraftinvandring, där företagen - inte myndigheter och fackförbund - skulle ha rätt att avgöra vilken typ av arbetskraft man hade behov av. Men reformerna har lämnat en bitter eftersmak. Sedan den nya lagen infördes har flera fall uppdagats där utländsk arbetskraft utnyttjats av svenska näringsidkare. Och det är anställningserbjudandet, som alla arbetsgivare som vill anställa utomeuropeiska medborgare måste fylla i, som pekas ut som det kanske största problemet.
- Ett anställningserbjudande är, precis som det låter, ett erbjudande och inte ett anställningsavtal. Men av dem som kommer till Sverige för att arbeta tror jag att det är ytterst få som känner till det. De tror att det är ett kontrakt de har skrivit på.
Det säger Bo Johansson, jurist på Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar. I sitt jobb har han träffat mångal människor som kommit till Sverige med erbjudande om ett välavlönat arbete, men som på plats får veta att det inte finns något jobb, eller att villkoren är drastiskt sämre än de utlovade.
- Egentligen skulle hela systemet behöva ses över, men det skulle vara en god början om anställningserbjudandet var bindande. Man måste också granska arbetsgivarna mer ingående, för att säkerställa att de är seriösa, säger Bo Johansson.
Före december 2008, när de nya reglerna för arbetskraftinvandring infördes, beviljades bara arbetstillstånd inom yrken och branscher där Arbetsförmedlingen, i nära samarbete med fackförbunden, bedömde att det rådde brist på inhemsk arbetskraft. I dag är det i stället upp till det enskilda företaget att bestämma vilket rekryteringsbehov man har.
Ett företag som vill rekrytera utomeuropeisk arbetskraft ska först fylla i ett anställningserbjudande. Erbjudandet ska innehålla uppgifter om företaget, om den person man vill anställa samt information om försäkringsskydd, anställningsvillkor och lön. Därefter ska erbjudandet skickas till facket, som kontrollerar att det följer svenska kollektivavtal, alternativt praxis inom branschen. Anställningserbjudandet skickas sedan, tillsammans med det fackliga yttrandet, till den arbetssökande som ansöker om arbetstillstånd hos Migrationsverket.
Facket har hela tiden varit starkt kritiskt till de nya reglerna för arbetskraftsinvandring. Dels har man pekat på det faktum att anställningserbjudandet inte är juridiskt bindande, och dels menar man att lagförändringen har öppnat upp för en handel med arbetstillstånd. Det vill säga att privatpersoner i utomeuropeiska länder betalar för att bli erbjudna arbete i Sverige. Och att det förekommer handel med arbetstillstånd råder det inga tvivel om.
- För inte så länge sedan blev vi uppsökta av några egyptiska kvinnor som berättade att det hade betalat drygt 100 000 kronor till en svensk arbetsgivare, mot löfte om anställning. Men något jobb har de inte sett röken av. Och det är bara ett exempel av många, säger Bo Johansson från Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar.
Ett företag som utfärdar ett anställningserbjudande men som sedan inte tillhandahåller ett jobb, slipper i de allra flesta fall rättslig påföljd. Förklaringen är - återigen - att erbjudandet inte är juridiskt bindande. Arbetstagaren drabbas betydligt hårdare. De berörda individerna har tre månader på sig att hitta ett nytt jobb, och lyckas de inte med det måste de återvända till sitt hemland. Men alla kan eller vill inte resa tillbaka, och i stället tvingas de att gå under jorden. I en rapport från i våras påstår LO att Sverige, genom vårt arbetstillståndssystem, har blivit en exportör av papperslös arbetskraft till den svarta sektorn i EU.