Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Redan långa köer väntas bli längre

När ensamstående får möjlighet till assisterad befruktning väntas en kraftig ökning av antalet behandlingar. Långa köer väntas bli längre, för några nya pengar finns inte ännu. – Vi vet inte hur vi ska bära oss åt för att trolla, säger Ann Thurin-Kjellberg, överläkare på Sahlgrenska.

Från och med 1 april får ensamstående kvinnor i Sverige rätt till assisterad befruktning för att få barn. De konkreta formerna för hur vården ska utföras i praktiken är inte klara men det är klart att trycket på vården kommer att öka.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Drygt 4 000 av de runt 120 000 barn som varje år föds i Sverige tillkommer med hjälp av assisterad befruktning. Antalet har länge följt en stadigt uppåtgående kurva. En anledning är att det har tillkommit nya patientgrupper.

Läs också: Alexandras och Mimmis bebislycka.

2005 fick samkönade rätt till behandling. Under åren som gått har tekniken också öppnat nya dörrar; möjligheten att frysa in obefruktade ägg har gett nya chanser till kvinnor med sjukdomar som hotar att förstöra äggproduktionen innan de är redo att skaffa barn.

1991 genomfördes cirka 3000 fullständiga IVF-behandlingar. I dag startas cirka 18000 behandlingar per år. Enligt utredningen som gjordes inför den nya lagen kan antalet behandlingar med den nya lagen komma att öka till 23 000.

Christina Bergh, professor och överläkare på Sahlgrenska, tror att kurvan kan fortsätta uppåt länge till, om behov och forskning får styra.

– Man kan i dag frysa in delar av äggstockar, tina och återföra dem för att få barn i framtiden. 80 barn i världen har fötts med den tekniken, säger Christina Bergh.

Det förekommer också att kvinnor som inte hittat någon partner väljer att frysa in sina ägg, för att ha när dagen kommer då de vill ha barn. Det bekostas inte med allmänna medel.

För gränsen sätts där resurserna tar slut.

– Det är det som kommer att sätta taket för kurvan, säger Christina Bergh.

I dag har par rätt att få hjälp av den offentliga vården för att få ett barn. Att skaffa ett syskon går på egna kontot.

– Men två barn är ingen konstig siffra och om man skulle utvidga rätten att få hjälp inom det offentliga skulle kurvan kunna kliva rätt högt innan mättnadsgränsen är nådd.

Hon säger att frågan har diskuterats.

– Men vi vet inte vem som ska finansiera det. Som det är nu ska allt ska ske inom befintliga resurser.

Det gäller, vad man vet i nuläget, även de nu utökade möjligheterna för ensamstående kvinnor.

Åsa Sandgren Åkerman är gruppchef för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Landsting. Hon säger att många landsting känner en osäkerhet men tror inte att oklarheter kring formerna för hur vården ska utföras är det stora problemet, utan just pengarna.

– Vi på SKL tyckte att staten skulle tillföra mer pengar, men det har man inte gjort.

Christina Bergh tror att resultatet blir längre köer. När samkönade par fick möjligheten till assisterad befruktning 2005, gick köerna på reproduktionsmedicin i Västra Götaland från tre månader till tre år. I dag ligger de på 1,5–2 år.

Processen med ensamstående är dessutom, precis som med samkönade, särskilt resurskrävande, eftersom man måste hitta en spermadonator.

– Det är en lång process att rekrytera och utreda dem. Hälften faller bort längs vägen, berättar Christina Bergh.

Assisterad befruktning son inbegriper donation, det vill säga samtliga fall under den nya lagen, får i dagsläget endast ske vid universitetskliniker. Socialstyrelsen har föreslagit att även andra vårdenheter ska ges möjligheten, men när beslutet kan komma vet ingen i dag. Rapporten har inte ens påbörjat sin remissrunda.

Sahlgrenska har den klinik i landet som utför flest assisterade befruktningar per år och har redan i dag bland de längsta köerna.

Ann Thurin-Kjellberg, överläkare inom reproduktionsmedicin på Sahlgrenska, tillstår att väntetiderna är långa på grund av ökad efterfrågan.

– Det är en resursfråga.

Det handlar inte om att man har fått färre resurser, men det är mycket som kostar.

– Pengarna förslår inte så väl. Och vi vet inte hur vi ska bära oss åt för att trolla.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.