I måndags rasade en bit vägbana på gamla 40:an utmed Landvettersjön. Likaså en banvall sydväst om Alingsås.
Kraftiga regn kan utlösa skred, särskilt i områden som är uppbyggda på sand, som slänter i Mellansverige. Men i större delen av Västsverige består marken av lera. Där kan de riktigt stora konsekvenserna av regnande och översvämningar dyka upp först efteråt.
Erosionen en stor bov
En stor bov är erosionen som uppstår vid hällregn. När grundvattnet stiger ökar vattentrycket och hållfastheten minskar.
- Tänk dig att du sitter i ett tomt badkar. När du sedan fyller på blir det lättare och lättare att putta omkull dig. Samma sak händer i jorden, säger Göran Sällfors, professor i geoteknik vid Chalmers.
Samtidigt har den vattenmättade jorden en mothållande effekt. När vattnet sedan sjunker undan uppstår rasrisk i leran. Här är Göteborg och Västsverige extra sårbart på grund av leran.
Höga slänter mest utsatta
- Vattnet sjunker ganska långsamt, så det handlar om veckorna framöver, säger Åke Johansson, geotekniker vid Statens geotekniska institut, SGI, i Göteborg.
Höga slänter vid vattendrag är mest utsatta. De områden som kan drabbas är enligt Åke Johansson Säveån, Lärjeån, Viskan, högre slänter i Lerum och Partille. Även Götaälvdalen är ett gammal känt riskområde och Åke Johanssons skräckscenario är ett jätteras i Göta älv som täpper till och skapar en flodvåg ner mot Göteborg.
- Vi anser att man behöver förstärka mer längs Göta älv, säger Åke Johansson.
Nu läggs cirka en halv miljon kronor om året för att göra undersökningar längs älven. Det räcker inte långt, anser Åke Johansson:
- Vi skulle behöva 100 miljoner för undersökningar. Att sedan förstärka skulle kräva resurser på mellan en och sex miljarder kronor.
Kostsamt förhindra rasrisk
Enligt både Göran Sällfors och Clas Alén, även han professor i geoteknik vid Chalmers, går det att bygga på ett sätt som förhindrar rasrisk. Men det är oerhört kostsamt. Det gäller att i stället identifiera var riskområden finns. Och att geotekniker och meteorologer arbetar tillsammans för att förutsäga var rasriskerna uppstår.
Skyfallet som drabbade Västsverige var enligt SMHI normalt för årstiden. Om regnandet har något med den omtalade klimatförändringen att göra vågar ingen geotekniker säga. Klart är att antalet översvämningar och därmed ras har ökat de senaste åren. Både i antal och omfattning, i Sverige som i Europa. Räddningsverket, länsstyrelserna, Banverket, Vägverket - alla har eller håller på att se över vad en klimatförändring får för konsekvenser för samhällsplanering, infrastruktur och miljöeffekter.
- Vi kan räkna med höstar ungefär som den här vid en klimatförändring, säger Åke Johansson.
