Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Exploateringen av stadens bästa tomt kommer att kosta skattebetalarna minst en halv miljard kronor. Orimligt, tycker Jonas Ransgård.

Ransgård om Skeppsbron: "Orimligt"

Bygget på stadens mest attraktiva tomt har hittills mest handlat om förseningar och ökade kostnader. Politikerna är självkritiska: styrningen har varit för dålig.

Sedan Götatunneln stod klar 2006 har möjligheten att exploatera Skeppsbron funnits. Men det är snarast förhoppningar som kännetecknat processen så här långt.

  • Detaljplanen var underfinansierad med 150 miljoner kronor när den antogs av fullmäktige 2014. Sedan dess har ytterligare kostnader tillkommit.
  • Markanvisningen försenades i omgångar, bland annat på grund av bråket mellan Älvstranden och Framtiden.
  • P-bolaget som bygger garaget på platsen slog tidigare i år larm om att det blir minst 200 miljoner kronor dyrare än beräknat, på grund av förändrade förutsättningar.

Ändå pressades alltså Älvstranden till att sälja delar av marken till underpris till AB Framtiden, så att bolaget ska kunna bygga hyreslägenheter på platsen.

Ulf Kamne (MP), kommunalråd ansvarig för stadsutvecklingsfrågor, tycker att det är "jätteviktigt" att delar av det som byggs på Skeppsbron blir hyresrätter.

Men med tanke på att planen är underfinansierad – borde inte staden prioriterat att få så mycket som möjligt för marken?
– Så kan man se det, men staden mår bra av att det finns hyresrätter även i centrala lägen. Vi kan inte varje gång säga att just här ska vi inte göra det. Däremot ska Framtiden inte ha någon otillbörlig förmån.
 

"Helt orimligt"

Jonas Ransgård, kommunalråd (M), är kritisk till hur de rödgröna i Älvstrandens styrelse hanterat affären med Framtiden – och konstaterar att de drev igenom avtalet, trots att både borgerliga politiker och bolagets vd varnade för just de problem revisorn nu ser.

Lika missnöjd är han med hanteringen av Skeppsbron som helhet.

– Det är helt orimligt att stadens bästa mark exploateras på ett sätt, så att det kostar skattebetalarna mer än en halv miljard.

Vad borde man gjort?
– Det mest uppenbara är att inte bevara de här två husen, som vart och ett representerar en merkostnad på 100 miljoner kronor. Dessutom så undermåliga att vi kommer att få fylla dem med verksamhet som inte kan bära kostnaderna – så det kommer att bli driftsunderskott där också. Det andra är att exploateringsgraden är för låg.
Att det blivit så här menar Jonas Ransgård beror på att man hade ett samråd där alla fick önska vad de ville – utan att ha de ekonomiska premisserna klara för sig.

– Här har man velat ha det lite grönt och lite glest – och så ramlar det ut ett underskott i andra ändan. 
 

Svagheter i organisationen

Ulf Kamne vill helst inte gå tillbaka och peka på vad som gjordes fel, men håller med om att förutsättningarna inte var tillräckligt väl genomarbetade. Han säger också att Skeppsbron illustrerar svagheterna i den nuvarande kommunala organisationen med alltför många aktörer inblandade i varje led, aktörer som inte alltid dragit åt samma håll.

Hur ser du på resultatet, så som det ska se ut enligt planerna?
– Det finns detaljer, men i huvudsak tycker jag att det är ett bra upplägg. Visst, man kan tycka att det borde byggts mer. Men det går inte att ändra nu.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.