Nyhetsbyrån Siren har tillsammans med Acta Publica kartlagt 550 personer som både har kopplingar till radikal islamism och är engagerade i bolag och organisationer som får pengar från den offentliga sektorn. Mest pengar finns i friskolevärlden och Göteborgsbaserade Safirskolan (tidigare Vetenskapsskolan) hör till de bolag i granskningen som genererat högst affärsvärde under perioden 2015-2019.
LÄS MER:GP granskar: Friskolan som kopplas till islamistisk extremism
– Givetvis finns det ett rent finansiellt syfte i att tjäna pengar. Sedan handlar det om påverkansaspekten och om att isolera ungdomar från det icke-religiösa samhället, säger Magnus Ranstorp, terrorexpert och forskare vid Försvarshögskolan, till Nyhetsbyrån Siren.
LÄS MER:Sitter i Vetenskapsskolans nya styrelse – spred IS-propaganda
Tog pengar från skolan till islamisk bank
Gymnasiehuvudmannen Edinit, dotterbolag till al-Azharstiftelsen i Vällingby, gjorde fram till 2018 affärer med ett 30-tal kommuner till ett värde av över 150 miljoner kronor. Förra året dömdes stiftelsens grundare för grov trolöshet mot huvudman, grovt penningtvättsbrott och grovt bokföringsbrott, efter att ha fört ut drygt 10 miljoner kronor från skolverksamhet för att starta en islamisk, räntefri bank.
LÄS MER:Skolpengar gick till att starta islamisk bank
Hittills har två skolor stoppats på grund av kopplingar till våldsbejakande extremism, båda i Göteborg: nämnda Vetenskapsskolan samt Lär och lek förskola. Skolinspektionen kan sedan den 1 januari 2019 göra ägar- och ledningsprövningar för att komma åt problemet med att olämpliga personer ingår i skolornas ledning. Det finns dock begränsningar som gör det svårt att upptäcka till exempel bulvanförhållanden i styrelserna.
LÄS MER:Förskola tvingas stänga – kopplingar till extremism
– Vi måste som myndighet agera opartiskt och respektera grundläggande fri- och rättigheter, som yttrandefrihet och föreningsfrihet. Det kan därför finnas vissa begränsningar i myndighetens möjligheter att beakta till exempel uttalanden som en företrädare för en huvudman har gjort, säger Charlotte Svanström, jurist på Skolinspektionen, till Nyhetsbyrån Siren.
LÄS MER:Tidigare rektorn som fruktas av Säpo: Abdel Nasser El Nadi
LÄS MER:Religiösa friskolor – ett juridiskt kryphål
Magnus Ranstorp välkomnar vassare verktyg
Terrorexperten Magnus Ranstorp är kritisk till det han kallar för en svensk ”konfettimodell”, det vill säga att skattefinansierade medel delas ut från stat och kommuner utan någon systematisk uppföljning. Han välkomnar de vassare verktygen och den ökade medvetenheten om problematiken hos Skolinspektionen.
LÄS MER:Kritiserad rektor leder islamistiskt parti
Hos kommunerna – som har tillsynen över fristående förskolor och daghem – behövs samtidigt kontrollmekanismer för att kunna syna huvudmän för nya verksamheter, säger han till nyhetsbyrån Siren.
– Personer som missköter sin ekonomi kan ju till exempel hindras från att ta nya lån. Banker och långivare har personal som letar efter avvikande mönster, och tillit och kundkännedom är a och o. Finansiella aktörer har stora erfarenheter som kommunala tjänstemän kan dra nytta av för att förbättra kapaciteten att fånga upp det här i systemet.
Utöver skolsektorn har det funnits extremistanknytningar i bolag inom ett flertal branscher: Bland företagen finns en fruktleverantör i Stockholmstrakten som handlat med Åklagarmyndigheten och ett tjugotal andra myndigheter för miljonbelopp, ett flyttbolag som sålt tjänster till sydskånska kommuner och flera omsorgs- och familjehemsanordnare – bara för att nämna några.
Fakta: Islamisterna och staten
De radikala islamisterna i Sverige är inte en enhetlig grupp. Syn på religion, förmåga att agera och samhällsposition varierar bland individerna i materialet. En gemensam nämnare är att de motsätter sig en demokratisk, sekulär stat.
Vissa av individerna företräder en våldsbejakande radikal islamism, bland dem finns återvändare som har stridit för terroriststämplade grupper som Islamiska staten (IS) och Al-Shabab.
Andra är bokstavstroende salafister som inte förespråkar våld i första hand, men som vill införa sharialagstiftning och motsätter sig exempelvis demokrati, rösträtt och kvinnligt självbestämmande.
