Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Barnpsykologen Ole Hultmann: "'Ge barnen rimlig information i förhållande till deras ålder".

Psykolog: "Prata med era barn"

Tveka inte att prata om svåra saker, förklara vad som händer i världen om barnen är intresserade och var inte rädd att visa egna känslor. Det säger barnpsykologen Ole Hultmann.

Från tre års ålder ska man inte låta barnen se tv-nyheter - inte ens leka på golvet framför tv:n. Det säger barnpsykologen och doktoranden Ole Hultmann som jobbat mycket med barn och unga.

- Tycker man ska filtrera barnens intryck, säger han.

Inte förrän vid sex års ålder börjar barn ta till sig nyheterna och sätta dem i ett sammanhang. Och när barnen är nio kan det vara okej att låta dem vara med vid tv:n, men redo att stänga av om det blir för hemskt.

- Ge barnen rimlig information i förhållande till deras ålder. Om barnen frågar vad IS eller terrorism är, ta reda på informationen och berätta för dem. Säg att det är något väldigt ovanligt, att man inte är van vid att sådant händer och att det är därför det är så mycket om det på nyheterna nu. Och säg att polisen jobbar för att hindra det.

Ole Hultmann säger att man oftast märker på barnen om de vill prata.

- Man kan fråga barnen om de har tänkt på terrorism eller undrar något. Säger de nej, så stämmer det förmodligen. Då behöver de kanske inte prata, säger han.

Som förälder kan man gärna berätta om sina känslor.

- Är man fruktansvärt orolig måste man inte dela med sig av all sin oro till barnen. Men man kan gärna säga "jag tycker det är hemskt och blir orolig", och fråga barnen vad de tänker. Är det tvärtom, att barnen först berättar om sin oro, kan man säga att mamma eller pappa också är oroliga.

Tonåringar kan ställa mer existentiella frågor som "vad är ondska". Då tycker Ole Hultmann det är viktigt att öppna för diskussion.

- Det viktiga är helt enkelt att ge barnen utrymme att prata.

Beata Kjellberg, legitimerad psykoterapeut, tycker det är rimligt att oroa sig.

- Är man inte ett dugg orolig i dagsläget så har man nog stängt av helt. Det är klart att man oroar sig. Vi har ju inte en aning om vad som kommer hända härnäst, säger hon.

Däremot kan folk vara mer eller mindre oroliga.

- Har du en hög ångestnivå blir du förmodligen vettskrämd av vad som händer i Europa nu. Dödsångest egentligen är livsångest. När man verkligen lever, då hinner man inte tänka på döden, säger hon och tillägger:

- Jag tror en del kan få lite existentiell ångest av den senaste tidens händelser, inse att de själva kan dö. I slutändan kan det vara av godo, som när folks ögon öppnades för flyktingfrågan.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.