I december förra året påbörjade Länsstyrelsen en studie av mikroskopiskt skräp längs västkusten. 14 olika stationer, från Älvsborgsbron i söder till Byttelocket utanför Kungshamn i norr ingick i studien.
–Syftet är att undersöka koncentrationen och vilka typer av mikroskopiskt skräp som dominerar. Om vi kan härleda skräpet till lokala källor kan vi hitta sätt att minimera utsläppen, säger Anna Dimming, marinekolog på Länsstyrelsen.
Genom att använda två olika filter, ett på 0,3 millimeter och ett på 0,01 millimeter, silades mikroskräpet fram ut vattnet. Allt skräp under 5 millimeter kallas generellt mikroskräp men i Länsstyrelsens studie har man alltså valt att fokusera på de riktigt små partiklarna.
–De sammanfaller i storlek med exempelvis plankton. Eftersom mikroskräp i form av plast eller fibrer kan binda miljögifter finns en oro över att de går över i näringskedjan. Det pågår en hel del forskning kring det nu, säger Anna Dimming.
Att det finns mikroskräp i havet visste ni innan. Har ni fått fram något nytt i studien?
–Det som är nytt är främst att koncentrationen av de allra minsta partiklarna var så hög och att vi sett så höga halter av textilfibrer, både syntetiska och naturliga, säger hon.
Genom att analysera vilken sorts skräp som finns på olika platser hoppas man alltså kunna hitta de lokala källorna till utsläppen. För Göteborgs del kommer mycket troligtvis från hamnen, som svarta kolpartiklar och flagor av fartygens bottenfärger.
–Halten av de minsta förbränningspartiklarna var mycket höga i Göteborgsområdet. I snitt 3400 per liter jämfört med medelantalet för alla stationer som låg på runt 300 partiklar, säger Anna Dimming.
Men den dominerande partikeltypen var ändå fibrer. Över 90 procent av alla partiklar i studien som fastnade i det större filtret var textilfibrer. Det var tio gånger högre halter i december 2013 jämfört med april 2014 vilket möjligen kan förklaras av höga vattenflöden som gjort att de kommunala avloppen svämmat över under vintern.
Finns det något man kan göra som privatperson för att minska utsläppen av mikroskräp?
–Ja, vi har en del tips. Man ska inte slänga skräp på marken som kan brytas ned och spridas till havet. En del hudkrämer innehåller plast som följer med avloppsvattnet, så välj produkter utan plastpartiklar. Ett annat tips är att hänga ut och vädra kläder som fleecetröjor i stället för att tvätta dem för ofta så att de släpper fibrer, säger Anna Dimming.
Länsstyrelsen håller på med en rapport över studien och kommer även att presentera en del av resultaten under Västerhavsveckan, som drar igång på lördag. Då kommer även problemen med det större skräpet att belysas i det pågående projektet ”Med fokus på marint skräp”. Sju organisationer jobbar där tillsammans för att öka medvetenheten om våra skräpiga kuster och vad det innebär.
Bara längs västkusten strömmar mellan 4 000 och 8 000 kubikmeter skräp in från haven varje år. Det är plastdunkar, flaskor, repstumpar, påsar och mängder av annat skräp. Avfallet, som till största delen kommer från andra länder, hotar det marina livet och gör dessutom att kustkommunerna måste lägga stora belopp på strandstädning.
FAKTA Västerhavsveckan
2 augusti: invigning av Västerhavsveckan på Eriksberg premiärvisas filmen ”Strömmar av plast”.
4–5 augusti: utställning om marint skräp ombord på forskningsfartyget Skagerak vid Anderssons kaj i Lysekil.
8 augusti: temadag ”Plast i haven” i Nordstan, Göteborg.
Västerhavsveckan pågår 2-10 augusti och arrangeras av Västra Götalandsregionen. Hela programmet finns på vasterhavsveckan.se
