Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/39

Portugisiskt krigsfartyg i Göteborg

Det storslagna portugisiska krigsfartyget NRP Alvares Cabral stoltserar nu i Frihamnen. GP får en grundlig rundtur på skeppet av navigationsofficeren Marta Araújo.

Vi vägleds upp och ner genom fartygets däck medan Marta entusiastiskt berättar om alla vapen och attiraljer som finns runt om på båten. Här och var kan man provsitta och provsikta med vapen som är flera gånger större än en själv.

På vardera sida av fartyget finns tre torpeder monterade. Samtliga sex torpeder är redo att avfyras.

– Då vrids spetsarna mot havet och så går torpeden i en lätt båge uppåt innan de fortsätter ned i havet och mot det mål som de avfyrats, berättar navigationsofficeren Marta Araújo.

En sådan torped når som längst nästan 11 kilometer bort från skeppet. När dessa avfyras görs det i en hastighet på 45 knop. Det är en mäktig syn. Fastän själva torpeden ligger väl gömd i en enorm behållare.

 

"Portugiser är havsfolk"

Totalt består besättningen av 195 personer. 29 stycken av dessa är kvinnor. Marta berättar att kvinnor bara tillåtits att gå med i flottan sedan 1994 i Portugal. 

– Vi portugiser är havsfolk. Min bror var med i flottan så när jag hade läst klart gymnasiet föll sig valet naturligt att läsa vidare inom marinkåren. Jag stormtrivdes direkt, berättar Marta och ler.

Det märks hur stolt hon är över skeppet, den portugisiska flottan och över sina personliga bedrifter. Just det här skeppet är speciellt för Marta, det var nämligen här hon inledde sin karriär för 10 år sedan.

– Jag arbetade som vakthavande befäl i ett och ett halvt år. Därefter jobbade jag på en liten patrullbåt i Medelhavet och så fortsatte jag jobba mig igenom en mängd olika typer av fartyg av diverse storlekar. Men sedan gick jag tillbaka till skolbänken för att vidareutbilda mig till navigationsofficer, återger Marta.

 

NATO-fartyg

Nu är hon kaptenens högra hand när det gäller att navigera fartyget. Vi möter skeppets befälhavare precis där namnet står. 

– Här i Sverige börjar båtnamnen på M/S som är en förkortning för engelskans Motor Ship  som betyder "motorfartyg". Men våra båtnamn börjar med förkortningen NRP som står för portugisiskans Navio da República Portugesa, det betyder "portugisiska republikens fartyg", förklarar Marta.

Befälhavaren berättar vidare att fartyget tillhör NATO:s flotta. Därför har man samarbetat med Sverige ett antal gånger.

– Sverige blev en NATO-partner 1994 så vi har genomfört ett antal samarbeten sedan dess. Det här är andra gången jag är i Sverige, första gången var 2000. Jag minns Göteborg med värme och det är spännande att se hur staden utvecklas, säger fartygets befälhavare Paulo Simões.

Vad var det som charmade dig här i Göteborg?

– Jag tycker att det är en harmonisk stad. Det är många som cyklar här, det är inte vanligt i Lissabon. Ytterligare en sak jag reagerade på är att folk inte tutar som galningar hela tiden, det gör man i Portugal.

Simões menar att relationen mellan den portugisiska flottan och den svenska är väldigt god. Detta beror delvis på NATO-samarbetet, menar han.

– Ni har bra trupper, men vi har dessutom liknande procedurer. Våra trupper kan arbeta tillsammans utan problem, redan efter en dag. Det gjorde vi till exempel i Kosovo och i Libyen, berättar Simões.

 

Sverige viktig samarbetspartner

I mångt och mycket är fartygets besök i Sverige ett diplomatiskt besök. Under fredagen välkomnades besättningen av namnkunniga personer från kommunen, bland annat landshövdingen.

– Vi värnar om vår relation med Sverige eftersom vi är så pass goda vänner. På ett personligt plan ska det bli spännande att upptäcka Göteborg. Jag går av mitt skift klockan 08 imorgon bitti, säger navigationsofficeren Marta Araújo innan vi tar farväl.

Under söndagen öppnar NRP Alvares Cabral upp för allmänheten mellan klockan 13:30-18:00. Det är sista chansen att stiga ombord och kika för den här gången. På måndag kastar fartyget återigen loss för att fortsätta sin färd ut i världen.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.