Tre år har gått sedan GP avslöjade hur 12-åriga Amanda giftes bort till en vuxen man i Irak, våldtogs och födde tvillingar och hur hennes barn senare togs ifrån henne.
Efter granskningen tillsatte politikerna en haverikommission med namnet Amandakommissionen. Den visade på stora brister i stadens arbete mot hedersförtryck. Som att socialtjänsten sett till föräldrarnas behov snarare än barnens.
Här finns också exempel på när ekonomin varit avgörande, där skyddsplaceringar valts bort eller avbrutits eftersom det kostar mycket pengar.
Stadens plan mot hedersrelaterat våld och förtryck har nu uppdaterats utifrån de rekommendationer Amandakommissionen landat i.
Det handlar exempelvis om att barnens rättigheter och delaktighet ska stärkas, att kommunen ska polisanmäla allt våld och utbilda personal i socialtjänst, förskola och skola om hedersrelaterat våld och förtryck.
På onsdagens kommunstyrelsesammanträde drev alliansen och Demokraterna igenom den nya planen.
LÄS MER:Amanda, 12, giftes bort - våldtäktsmannen fick vårdnaden: "Sverige värre än Irak"
LÄS MER:Alliansen kräver en haveriutredning mot hedersförtryck
Men Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet var kritiska och ville skicka tillbaka ärendet, så att det blir tydligare hur mycket extraresurser som krävs för att åtgärderna också ska kunna genomföras.
– Vi är inte nöjda med den ekonomiska kostnadsberäkningen i tjänsteutlåtandet. Det är viktigt att det finns resurser för det här viktiga arbetet i de kommande socialnämnderna, skriver kommunalrådet Marina Johansson (S) i ett sms.
S menar att socialtjänsten måste ha tillräckligt med resurser om man ska kunna ta det krafttag mot hedersförtryck Amandakommissionen föreslår.
Det handlar om att det ska finnas tillräckligt med personal och tid att göra ett ordentligt, systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten.
Risk för tomma ord
V, MP och FI ser en risk i att de pengar som krävs inte kommer att satsas.
– Vi behöver veta vad det kostar att förstärka socialtjänsten. Vi har en bra plan, men risken är att det bara blir tomma ord och ingen verkstad, säger kommunalrådet Karin Pleijel (MP).
LÄS MER:Göteborg kritiseras – stora brister i arbetet mot hedersförtryck
Hon säger att hon förstår att det inte går att peka ut exakta kronor och ören.
– Men risken är att man får villfarelsen att det inte kostar något.
– Politikerna sitter med budgeten här och nu. Vill vi göra verklighet av detta behövs ett underlag för att avsätta pengar i budgeten. Nu kan man bara gissa.
Alliansens initiativ
Amandakommissionen drevs igenom på initiativ av alliansen, efter ett förslag från Liberalerna. Kommunalrådet Helene Odenjung (L) menar att de inte vill försena arbetet mer och att alla partier får ta med detta i sina budgetförslag.
Hur ser du på risken att planen blir tomma ord och att åtgärderna inte genomförs i och med att kostnaderna är oklara?
– Det tror jag inte alls. Vi har förstärkt arbetet mot hedersförtryck på flera områden redan.
– Just nu tittar vi på hur resurserna ska fördelas i budgeten till de nya socialnämnderna där merparten av ansvaret kommer att ligga.
Demokraterna var ett av partierna som röstade för planen. Kommunalrådet Jessica Blixt (D) tycker att det är viktigt att få igenom planen snabbt.
– Det är viktigt att få igenom planen. Mycket i handlingsplanen handlar om att säkerställa att det finns rutiner i mötet med hedersutsatta. Här har staden brustit, vilket resulterat i att utsatta barn och unga har ramlat mellan stolarna, säger hon.
Hon säger att åtgärderna självklart ska finansieras och att de måste ha en organisation som flaggar om det saknas pengar för att genomföra planen.
– Utgångspunkten är att respektive nämnd ska hantera detta inom sin verksamhet, och vid behov får man ansöka om ytterligare resurser inom budgetprocessen.
Fakta: Stadens arbete mot hedersförtryck
Amandakommissionen, som infördes efter en granskning av GP, föreslår en rad åtgärder för att förbättra Göteborgs arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck.
Samtliga åtgärder finns, i någon form, med i stadens reviderade plan för hedersförtryck, och handlar bland annat om:
- Att stärka barnens delaktighet, och att barns behov och rättigheter ska vara i fokus vid anmälan, utredning, beslut, insatser, placering och uppföljning
- Att se till att insatserna för utsatta barn görs i ett tidigare skede.
- Att göra polisanmälan i större omfattning när det finns misstanke om våld, eller misstanke om bortförda barn.
- Kompetensutveckling hos personal inom socialtjänst, förskola, skola behöver grundläggande kunskaper om hedersrelaterat våld och förtryck.
- Säkerställ att skolor som motverkar bland annat skolans uppdrag, demokrati, jämställdhet, pojkar och flickors rättigheter tidigt uppmärksammas och anmäls/stängs.
- Stärka och utveckla arbetet med idrottsföreningar och frivilliga organisationer i arbetet för jämställdhet och för att förebygga och motverka hedersrelaterat våld och förtryck.
