Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Initiativet att kartlägga kvinnornas roll i gängen är ett steg i rätt håll enligt Lizylotte Hréhorczuk, tidigare gängkriminell. Men mer åtgärder än så behöver tas. Bild: Jonas Lindstedt
Initiativet att kartlägga kvinnornas roll i gängen är ett steg i rätt håll enligt Lizylotte Hréhorczuk, tidigare gängkriminell. Men mer åtgärder än så behöver tas. Bild: Jonas Lindstedt

Polisen startar kartläggning av kvinnorna i gängen

I höst startar polisen en kartläggning av kvinnornas roll i gängkriminaliteten. Mycket talar för att man underskattat delaktigheten och låtit kvinnor flyga under radarn inom gängen. Lizylotte Hréhorczuk, före detta gängkriminell, välkomnar initiativet.
– Det har alltid funnits en naivitet från polisen mot kriminella kvinnor, säger hon.

För tre veckor sedan sprängdes en bomb vid en butik i Malmö och händelsen kopplas till en gängkonflikt i området. Tre personer är häktade, misstänkta för att ligga bakom dådet, en 23-årig man, en 21-årig man och en 16-årig flicka. Den sistnämnda förvånar Malmöpolisen som inte haft fall tidigare där tonårsflickor misstänks för grova våldsbrott.

I höst startar Nationella operativa avdelningen, Noa, en nationell kartläggning av kvinnors roll i gängkriminaliteten, vilket DN var först med att rapportera. Ansvarig för kartläggningen är Noas utvecklingscentrum i polisregion Väst.

– Vi har under en period diskuterat kvinnors inverkan och påverkan på den organiserade grova brottsligheten. Det finns bland annat en rapport från Stockholmspolisen som säger att man ser en ökning i kvinnors medverkan. Då måste vi få klarhet i det och se om vi behöver ändra våra arbetssätt, säger Per Ottosson, enhetschef på utvecklingscentrum i polisregion Väst.

GP:s granskning en av anledningarna

I en granskning av GP i våras svarade 13 av 24 lokalpolisområden i Stockholm, Göteborg och Malmö i en enkätundersökning att de märker en ökning av kvinnors kriminalitet i gängen.

17 av 24 uppgav att kvinnor ofta går under radarn och att det finns ett mörkertal gällande brottslighet bland kvinnor. Ofta får kvinnorna agera lagerhållare för vapen och narkotika. De kan vara både offer och förövare och det är svårare för kvinnor att hoppa av.

– Er artikelserie och det som kom fram där är helt klart en av anledningarna bakom att vi såg att en kartläggning behövdes. Nu behöver vi ta reda på om vi missar kvinnorna och om de börjat ta mer plats, säger Per Ottosson.

LÄS MER: Polisen ser fler brottsaktiva kvinnor i kriminella gäng

I maj månad uppgav polisen i Göteborg att man inte hade några planer på att utöka kontroller av gängtjejer.

– Det måste vara utifrån den situation som råder, inte kön, sa polischefen Erik Nord då.

LÄS MER: Inga utökade kontroller av gängtjejer i Göteborg

Men nu satsar man alltså på en nationell kartläggning av kvinnorna i de kriminella gängen och den utförs från en enhet i Göteborg.

Har något förändrats sedan dess?

– Nej så är det inte. Polisen ska gå mot de som utför brotten, punkt slut. Men vi behöver ändå få svar på om kvinnor är en större del av gängkriminaliteten eller ej, säger Per Ottosson.

Och vad händer efter kartläggningen?

– Rapporten som görs efter kartläggningen kommer ge rekommendationer om åtgärder. Beroende på resultatet får vi se vad det blir och vem som ska uträtta åtgärderna.

Lizylotte Hréhorczuk har varit kassör hos Kris. Kriminellas revansch i samhället och nu jobbar hon på ett behandlingshem. Bild: Jonas Lindstedt
Lizylotte Hréhorczuk har varit kassör hos Kris. Kriminellas revansch i samhället och nu jobbar hon på ett behandlingshem. Bild: Jonas Lindstedt

En av kvinnorna från GP:s granskning om kvinnor i kriminalitet heter Lizylotte Hréhorczuk. Hon säger att polisen varit naiva mot kvinnor för länge. Innan hon tog sig ur kriminaliteten levde hon ett liv av våld, rån och droghandel.

– Jag minns en gång när jag blev tagen av polisen i en bil fylld av stöldgods och droger. Jag var både drogpåverkad och utan körkort. Väl inne på polisstationen lyckades jag prata mig ur det genom att spela oskyldig och de glömde till och med att drogtesta mig, säger hon.

Lizylotte säger att samhället överlag endast ser på kvinnor som offer även om de ibland är både offer och förövare i gängen.

– Den synen speglar väl av sig hos polisen. Jag tycker det är bra att kartlägga kvinnornas roll i gängen för de är oftare huvudmän än man tror.

När det kommer till de grova våldsbrotten kopplad till gängkriminalitet är det ofta unga vuxna och till och med barn som är inblandade. För att hålla undan unga flickor ifrån det tror Lizylotte att det krävs förändring på fler ställen än bara polisen.

– Jag tänker mest på vårdhemmen som tar in unga flickor enligt lagen om vård av unga (LVU). Där behövs fler behandlingsformer istället för att de tas in och bara förvaras i några veckor. När man väl kommer ut är man bara mer arg på samhället och sårbar för att dras in i mer kriminalitet.

LÄS MER: Svårare nå kvinnor som vill hoppa av kriminalitet

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.