Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Polisen sa nej till bildbevis för näthot

Under hösten förra året träffade Alice, 18 år, en kompis på Snapchat. Efter en tid blev han hotfull och hon anmälde honom, men bilderna på den misstänkte vill polisen inte ha.

Det var på chatten i appen Snapchat som Alice började prata med en person som kallade sig för Jonathan. Under en tid hade de kontakt och lärde känna varandra litegrann. En dag gick han över en gräns.

– Han ville att jag skulle skicka bilder på sånt som jag inte ville skicka bilder på. Då jag sa nej blev han jättekonstig och hotfull, säger Alice, som egentligen heter något annat.

 

Alice slutade svara på hans chattmeddelanden men till slut sa han: ”Ignorera mig en gång till så lovar jag dig att du kommer få ångra dig att du började snapa med mig”.

 

Då tog hon bort Jonathan som användare. En kort stund senare hade hon fått en ny vänförfrågan från någon som kallade sig Erik.

Det visade sig vara Jonathan som nu kallade sig för Erik: ”blocka mig nu och du kommer få ångra dig”

 

Det var uppenbart samma person då han kände till saker som de talat om: vem hennes pojkvän var och att hon mått dåligt under en tid. Sedan följde en rad otrevliga uppmaningar: ”Du gråter för att din kille inte har något jobb. Ska du inte skära dig lite” och ”Märkena på handleden. Är kniven vass nog?”

– Det var bara så jävla obehagligt. Han skrev grejer som inte var okej på så himla många plan. Jag blev ledsen för jag hade inte gjort någonting, säger hon.

 

Hon tog en skärmdump på den misstänktes Skype-profil och anmälde till polisen dagen efter. Eftersom de har haft kontakt över videolänk vet hon att det är rätt person på bilden. Men hon vet inte vad hans riktiga namn är. Han skrev: ”Jonathan är en täckmantel lilla vän, tror du på riktigt jag skulle berätta det?”

Hon berättar att polisen inte ville ta emot bildbeviset som hon erbjöd dem vilket hon tyckte var konstigt.

 

Brottet rubricerades som ofredande över telefon och förundersökningen lades ner samma dag anmälan gjordes. Lennart Karlsson är förundersökningsledare i Storgöteborg. Han har inte varit involverad i Alices ärende men besvarar GP:s frågor. Han tycker det låter underligt att bilden inte tagits emot av anmälningscentralen.

– Alla uppgifter som kan leda till att driva en utredning framåt ska tas emot, säger Lennart Karlsson.

 

Händer det att bevis inte tas emot för att brottet inte ses som så allvarligt?

– Bevis är bevis vare sig det är cykelstöld eller mord. Finns det uppgifter som kan leda till att man får fram personer som kan misstänkas för brottet så ska de uppgifterna värderas, säger han.

 

Att anmälningar direktavskrivs är inget ovanligt. Varje dag får polisen många anmälningar som är omöjliga att utreda, berättar Lennart Karlsson. Det går också alltid att överklaga polisens beslut när en anmälan skrivits av. Om det finns bevisning som inte kommit fram kan utredningen tas upp igen.

 

Fotnot: Alice heter något annat i verkligheten.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.