– Polisen prioriterar verkligen inte hatbrott på nätet. Det finns ingen organisation som hanterar den saken i dag, säger Björn Sellström, kommissarie på nationellt IT-brottscenter.
Polisens och Åklagarmyndighetens oförmåga att hantera internetrelaterade brott är erkänd i en rapport från Riksrevisionen som kom i slutet av förra året. Den visar att antalet anmälda brott på nätet ökade med 767 procent mellan åren 2006 och 2014. Och endast sju procent av dessa personuppklarades.
– Man saknar kompetens ute i landet för hur de här ärendena ska hanteras. Många av brotten skrivs av bara för att man inte vet hur man ska gå vidare med dem, berättar Björn Sellström.
Han konstaterar att det behövs en ordentlig kompetensförsörjning när det gäller alla medarbetare hos polisen. Alltifrån vad en IP-adress är till hur man kan spåra den.
– Det kommer att bli så till slut. Det kommer att skapas utbildningar så att alla poliser åtminstone har en basnivå.
Men polisens kompetens och egna prioriteringar är inte den enda orsaken till att så få brott klaras upp.
Att myndigheten är beroende av andra aktörer, som exempelvis de sociala mediebolagen och olika internetleverantörer försvårar processen:
– Vi kan inte kräva av exempelvis Facebook att de ska lämna ut uppgifter till oss. De lyder under annan lagstiftning och hänvisar oss att skicka in en rättslig begäran till amerikanska myndigheter om vi vill ha en IP-adress för att kunna spåra en person.