Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Petter Stordalen - den begeistrade predikanten

Han är den norske guldpojken som köper hotell efter hotell i Göteborg. Miljardären och miljöaktivisten som öppnar sina hotell för flyktingar och snart ger ut en bok.

Sagan om Petter Stordalen fick ett nytt kapitel när hans hustru Gunhild blev dödssjuk. Men förändrade det honom?

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Rösten är hes. Petter Stordalen är förkyld. Men det hindrade honom inte från att ta en löptur i gryningen på de nedlagda järnvägsspåren i Malmös gamla hamnområde 25 våningar nedanför.


Efter en stunds samtal där vi pratat om döden, Gud och frånvaro av Jante säger han:

– Brukar du göra intervjuer så här? Jag har ju förberett allt detta!

Han skrattar ylande brett med kritvita tänder. Knycklar ihop en bunt utskrifter där han skrivit ”snakkepunkter Göteborgs-Posten”.

Är han glad eller besviken? Det går inte att avläsa i mediegeniet Stordalens ansikte – en företagsledare som gör entré inuti rullande bollar eller på jet ski vid hotellinvigningar, som på impuls lovar att öppna sina hotell för flyktingar i direktsänd tv utan att underrätta respektive vd och som bjuder på sig själv i sociala medier.

Han är bra på känslor och mästare på att berätta sagan om sig själv – från jordgubbssäljande, småtjock gutt till mångmiljardär med världssamvete. 

Manipulativ? Snarast proffscharmerande mediestrateg med medfödd magkänsla för det som företag och politiska partier betalar pr-firmor enorma summor för: En ”berättelse”. Om berättelsen är äkta eller inte vet bara han.

Efteråt knycker jag hans boll av förberedelsepapper. Läser om företagsstrategier, ledarskapstankar och utveckling av hotellstaden Göteborg. Det mesta är managementfloskler – dock ovanligt lättförståeliga och raka – och mellan dem finns handskrivna noteringar i versaler av typen PPP: ”people, planet, profit”. Det är prioriteringsordningen för hur hans hotellimperium Nordic Choice Hotels ska drivas. ”There is no profit on a dead planet” – att värna miljön är en förutsättning för en modern kapitalist.

Och på ett ställe, med tankar om boken han släpper i höst, några rader om hur det var att sätta yrkeslivet på paus i fem månader från och med förra hösten. Att det var med total tillit han skrev över all beslutsmakt till andra (”anställ alltid folk som är bättre än du själv”) och följde med sin hustru Gunhild till Nederländerna.

Där genomgick hon en alternativ behandling för sin obotliga sjukdom systemisk skleros: höga doser av cellgifter och en stamcellstransplantation, vilket har stoppat upp sjukdomsförloppet.

Ryktena hade gått. Vart hade Norges mest kända par tagit vägen? Var de på rehab?

När nyheten om Gunhilds sjukdom sedan släpptes toppade den löpsedlarna i både Norge och Sverige. Och när hon i våras var gäst hos Skavlan, utan hår och utan peruk men till synes stark, satt en stolt make och såg på.

– Jag hade aldrig reflekterat över livet innan. Sjukdomen fick mig att inse hur skört livet är, hur fin linjen är mellan liv och död. Allt förändras. Det hade aldrig slått mig att barnen kanske ska ta över min verksamhet, jag har betraktat den som min. Sjukdomen gjorde att jag ville skriva till mina barn, ge dem nycklar till livet mitt. Det hade varit framåt, uppåt, nedåt och uppåt igen. I Amsterdam kunde jag titta tillbaka, se mönster i allt jag gjort, i alla fajter och dealer.

Det fanns ett problem: Petter Stordalen tycker sig inte kunna skriva. Så journalisten Jonas Forsang skrev. Petter pratade och pratade. Boken, som kommer ut i november i Sverige, är varken en självbiografi eller en managementbok enligt honom själv. Utan en bok med nycklar och råd både till ”liv och business”.

– Det har tidigare skrivits en bok om vad jag gjort. Det här är en bok om hur jag gjorde. Jag tror att alla, oavsett vad de har för business, kan ha nytta av den.

Han lägger in en portion General under överläppen och säger att boken är bred och bra. Är övertygad om att den kommer att sälja.

Petter Stordalen viktar ”genomföringskraft” som sin starkaste egenskap. Han gör. Och vi andra ser på och förstår inte hur han hinner med att leva.

– Det där är en märklig mediebild, jag har ett harmoniskt liv med mycket vila.

Vad timeouten gjorde med honom vet han inte. Jo, han uppskattar vardagen mer. Löpturer med hunden. Vanlighet. Någon längtan efter att jobba mindre finns inte. Tvärtom. 

– Jag har ju pengar nog att sitta på en strand resten av livet och dricka piña colada. Men varför skulle jag vilja göra det?

Tidskriften Forbes rankade honom i våras på plats nummer sju på den norska rik-listan, med en uppskattad förmögenhet på mellan nio och tio miljarder. I kolumnen ”source of wealth” står det ”hotels, self made”.

Dagarna efter intervjun uppskattar den norska tidskriften Kapital förmögenheten till drygt 13 miljarder. 

Vi sitter i restaurangen högst upp i Clarion Hotel & Congress Malmö Live, ett bland de senast invigda av de totalt 184 hotell som ingår i Petter Stordalens hotellimperium. När du läser detta kan de vara fler. 

Det går cirkussnabbt för oss som står utanför och ser på fenomenet Petter Stordalen. Något han säger sig förstå, men ändå inte verkar begripa. Eller så är han bara en enastående byggmästare av sagan om Petter Anker Stordalen.

Pojken som jobbade i pappas livsmedelsaffär i samhället Porsgrunn, sydväst om Oslo, han som sålde flest jordgubbar på torget, blev Norges yngste vd för ett köpcenter, tog över motsvarigheten till Steen & Strøm, Oslos NK, och blev mångmiljonär. Fick sparken, ville ha revansch, köpte ett hotell eftersom han ”gillar människor”, kallade till presskonferens och sa att han skulle bli Norges största hotellägare. Fyra år senare var han miljardär.

Han har suttit fastkedjad vid Greenpeaceaktioner och med hustrun, läkaren och miljökämpen Gunhild som motor, har han drivit igenom miljöförbättrande åtgärder på hotellen och startat flera miljöstiftelser.

Dramaturgin i sagan om folkhjälten är enkel. Pojken från ingenstans beger sig ut på äventyr, lyckas, faller, tar revansch och blir sällsamt framgångsrik. På vägen möter pojken den vackraste flickan (som först inte vill ha honom: ”det tog två år innan hon sa ja till en dejt, men jag fick henne till slut”) och de blir Norges kändaste och vackraste par.

Stopp en stund. Dramaturgin kräver här en svårighet – som draken i sagan. Gunhilds sjukdom. Som de gemensamt tar sig an och försöker dräpa.

Frågan är vem som skapat sagan. Media eller han själv? Sannolikt en lyckad symbios. Men alla som kan mediedramaturgins spelregler vet att de som älskas och dyrkas till slut plockas ner. 

I både norska och svenska medier får Petter Stordalen kritik. Han kallas posör, en hycklare som med sina semesterresor med flyg ihop med släkten och ex-fruns familj visar att miljöintresset bara är en fasad. Att gratis hotellnätter till flyktingar är ett pr-trick. Att stiftelserna är ett sätt att hamna på röda mattan-bilder med superkändisar.

– Ni journalister spør mig om mina motiv. Men är du flykting och inte har någonstans att sova så frågar du inte efter motiv, det är handling som räknas, säger Petter Stordalen som menar att det vore enkelt att inte dra på sig kritik.

– Bara den som inget gör undviker risken att få kritik. Så kan jag inte leva, säger han och ler när han intygar att nättroll som kallar honom fula saker i kommentarstrådar och på sociala medier är ”uppiggande”. När han gör bort sig offentligt eller saker går åt helvete, då lägger han bums upp det på sociala medier.

– Ta smällen, res dig upp och fortsätt framåt. Göm dig aldrig i kriser – det är då du ska stå längst fram, inte vid framgång.

Han anger konflikträdsla och för mycket empati som sina två största svagheter.

Han tycker alltså inte om bråk. Och vill att alla ska ha det bra. Det finns en känsla av frireligiöst predikant-syre i hans person och ledarstil. Ett ord återkommer ständigt under vårt samtal: begeistring. På svenska är ordet entusiasm vanligare – han menar nog närmast hänryckning,

– Jag är inte gudstroende, jag är agnostiker. Jag utesluter alltså inte en gud, men jag tror inte på himmel och helvete. Jag tror på hopp och kraft och vi har mycket att lära av religionen: våra liv måste ha en mening. Jag vill inte ha anställda som går till jobbet enbart för lönen – utan för att de tycker att det är meningsfullt, de ska vilja vara med på resan, säger Petter Stordalen som om några timmar ska hålla tal för sina 184 hotelldirektörer som rest till Malmö. 

Uppdrag begeistring. Så att de sedan begeistrar de 13 000 anställda i Norden och Baltikum.


Han tar fram talet han ska hålla. Mellan de svarta textpartierna finns gulmarkerade rubriker där det står PUSTEPAUS, precis som en sångare som noterar andningstecken i sina noter.

Det är som att han glömmer att han sitter i en intervju för en stund, börjar läsa på sitt tal och muttrar:

– Jag går upp på scenen för att leverera, inte för att prata fjas.

Petter Stordalen äger eller samverkar med åtta hotell i Göteborg. Senaste köpet är hotellet på Skeppsbron, som när det öppnar efter nyår ska byggas ut från 72 rum till 289. Och så Avalon, lyxhotellet i stans nervcentrum som är hans senaste medlemshotell.

Lägg till ett gäng i övriga Västsverige. Han säger att ”allt det bästa jag har, utom Gunhild och mina barn, kommer från Sverige”.

När jag frågar om målet med Göteborg är världsherravälde på hotellfronten får jag adrenalinpetande händer mot axlarna. Han tycker att min fråga är häpnadsväckande dum, men säger inget, i stället vevar han febrilt efter penna och papper. Han ritar kurvor och siffror.

– Se här. I Storgöteborg har vi bara 15 procent av marknaden – vi har målet och lusten att ha 30–35 procent! Jag är på väg uppåt.

Han ger sig ut i en vindlande snabb kärleksförklaring till Göteborg. Till politiker som Göran Johansson, som berättade om varvskrisen, ville skapa en ny stad och trodde på den halvgalne norrmannen. Hotell 11 på Eriksberg är Stordalens göteborgske förstling och fortfarande en älsklingsbebis.

Och Posthotellet. Han minns hur han gick förbi den gamla postbyggnaden på Drottningtorget och såg potentialen. Hur komplicerat och dyrt det var att bygga hotell av byggnaden.

– Vi lärde oss massor av att bygga Post. Det viktigaste var nog att vi miste fruktan. Nu skickar folk bilder av, vad heter det ni har på svenska – after work, det måste vi införa i Norge – med massor av folk på terrassen.

När jag frågar vart den jordgubbsförsäljande guttens drömmar ska ta vägen när den vuxne mannen lever ut dem – och påstår att han är rik, berömd och snygg – skriker han ”mer, mer, säg det igen!”.

Folk runt omkring vänder sig om, kommer senare fram och vill ta bilder, en kvinna tackar mig för lunchunderhållningen, hon har suttit några meter bort och avlyssnat vårt samtal.

– Jag är enormt priviligierad. Tro ikke att jag ikke vet om det. Jag lever min dröm, dessutom med en kvinna som vill rädda världen – och jag tror på henne.

Petter Stordalen var 24 år när han tog över Norges största köpcentrum. Vad skulle 24-åringen i stentvättade Levis 501 ha sagt till den skräddarsydde 52-åringen framför mig?

– Att nu måste någon utmana dig. Är du i färd att bli en fat cat?

Är du det?

– Aldrig! Du har ett val – stagnera eller vara i ständig förnyelse. Och det är mycket roligare att vara optimist än pessimist.

Tre saker som gör Petter förbannad:

Egoism

”Det betyder att du väljer bort det allmännas bästa.”

Likgiltighet

”Motsatsen till engagemang och drivkraft. Den hindrar utveckling och bevarar status quo.”

Kvartalskapitalism

”I en värld där förändringar sker snabbare och mer brutalt än någonsin, måste man tänka mer långsiktigt och bidra till en hållbar utveckling av samhället.”

Fakta:

Namn: Petter Anker Stordalen.

Ålder: Fyller 53 år i november.

Bor: Hus på halvön Bygdøy i Oslo.

Familj: Hustrun Gunhild, tre barn i åldrarna 18-23 år från tidigare äktenskap, tre syskon, mamma Kari. 

Gör: Affärsman, entreprenör. Äger Nordic Choice Hotels (där hotellkedjorna Clarion-, Quality- och Comfort Hotels ingår, plus tio fristående hotell), totalt 184 stycken.

Aktuell: Kommer ut med boken Jeg skal fortelle deg min hemmelighet 9 november (i Norge 10 oktober). Har nyss tagit över Avalon, sitt åttonde hotell i Göteborg. I januari öppnar Comfort Hotel Göteborg på Skeppsbron. En dokumentärfilm om hustrun Gunhild Stordalens kamp mot sin sjukdom sänds i SVT nästa år.

Uttjatat citat: Entreprenörskap genom ”jordgubbsfilosofin”: Pappa Knut, som drev livsmedelsaffär i Porsgrunn, sa till sonen som sålde bär på torget: ”Petter, sälj de jordgubbar du har, för de är de enda du kan sälja”.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.