Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Osäker framtid för hjälp till barnlösa

Sahlgrenska akademin har länge framgångsrik forskat på livmoderstransplantation som hjälp för barnlösa. Nu kan det bli stopp om man inte inom kort får klartecken att metoden har en framtid i vården.

Den forskning på livmodertransplantationer, som en grupp på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet under femton år bedrivit, har beskrivits som världsledande. Forskningen har hittills omfattat nio genomförda transplantationer som gett fem födda och friska barn. För varje steg man tar i denna utveckling närmar man sig ett möjligt införande i det vanliga vårdutbudet.

– Nu vill vi ha klart om vi ska sträva efter detta eller inte, säger Lars Grip direktör för FoUU (Forskning, Utveckling och Utbildning) på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Den springande punkten är om man på central nivå, nationellt, anser att det här är en rimlig åtgärd mot barnlöshet, eller inte.

– Det är en prioriteringsdiskussion och helst skulle vi vilja ha svar under de närmsta tre månaderna.

 

Givet svar

För Mats Brännström, som leder forskningen på Sahlgrenska, är svaret givet.

– Infertilitet är klassat som en sjukdom av WHO och om vi har bestämt att vi behandlar den, då kan vi inte bara behandla en del, men säga nej till dem som är infertila på grund av problem med livmodern. 

Forskarna i Brännströms lag har precis fått etiskt tillstånd och ekonomisk backning för ytterligare en studie. 

– Under 2017 planerar vi tio transplantationer, där donatorn ska opereras med hjälp av en robot, vilket man hoppas ska förkorta operationstiden från tolv till sex timmar. 
Men det behövs besked om vad som väntar sen.

– Antingen får SU bestämma sig för att fortsätta även efter 2018, eller så kommer den här gruppen att försöka hjälpa på andra ställen, säger Mats Brännström.

 

Svar från Smer

För att få besked om framtiden vände sig forskarna redan förra året till sjukhusets ledning, där Lars Grip ingår. Ledningen tog med stöd av styrelsen frågan vidare till Socialstyrelsen via regionens hälso- och sjukvårdsstyrelse.

Frågan skickades vidare till Statens medicinsk-etiska råd (Smer) som svarade att behandlingen även fortsättningsvis enbart bör bedrivas inom ramen för forskningsprojekt eftersom det finns många frågor kvar att besvara.

– Vi håller helt med om det Smer skriver. Det här ska inte betraktas som vilken vård som helst och kommer att fortsätta som ett forskningsprojekt ännu en tid.
Men även om en etablering av metoden i den vanliga vården inte är precis runt hörnet finns det frågor som kräver svar.

– Vi i sjukhusledningen tycker det är rimligt att bestämma om man på sikt ska sträva efter etablera den här behandlingen, för att avgöra om forskningen ska fortgå.

Ska forskningen fortgå kommer det enligt Lars Grip leda till att fler patienter från övriga delar av landet kommer att involveras, vilket kräver samordning. Det behövs också besked om vem som ska betala framöver.

– Tidigare har allt varit externt finansierat, säger Lars Grip.

 

Möte på tisdag

Efter svaret från Smer har frågan gått tillbaka till ruta ett, till Sahlgrenskas ledning. På ett möte på tisdagen ska man på nytt formulera frågan och hitta rätt mottagare.

Det är inte helt enkelt, eftersom socialstyrelsen å ena sidan kommer med riktlinjer för den vård som ska bedrivas i Sverige, samtidigt som varje landsting och region själva styr över sin verksamhet. 

– Jag tänker mig att svaret måste komma från både Socialstyrelsen och SKL, som är en samlingsorganisation för landstingen och regionerna i landet, säger Lars Grip.

– Det vore bra med ett inriktningsbeslut, inte minst för legitimiteten i forskningsprojektet.

Läs även: Blev gravid tio år efter att livmodern opererats bort

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.