Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Förebyggande socialt arbete kräver långsiktighet, men hamnar lätt i strykklass när kommuner gör nedskärningar, menar Torbjörn Forkby, professor i socialt arbete. Bild: Stefan Berg

"Oroväckande att det mest handlar om hårdare tag"

Torbjörn Forkby, professor i socialt arbete, oroas över att dagens debatt om gängkriminalitet mest handlar om hårdare tag och fler poliser.
– Varje krona som satsas på det polisiära borde motsvaras av samma satsning på sociala stödinsatser i vid bemärkelse, säger han.

Torbjörn Forkby säger att det är svårt att få en bild över hur mycket som satsas på socialt förebyggande åtgärder jämfört med de polisiära.

– Fördelen för polisen, som är statligt styrd, är att deras frågor kan göras till politik och relatera till nationella satsningar och i budgetdiskussioner.

– Utvecklingen av det sociala arbetet bestäms på kommunal nivå eller på stadsdelsnivå. Det är lokala lösningar som lätt trappas ned till någon form av öppet fält för nedskärningar. Man kan satsa i goda tider, men i sämre tider när andra behov, som skola och omsorg, är trängande blir det svårare.

Torbjörn Forkby, professor i socialt arbete vid Linnéuniversitet. Bild: Linnéuniversitetet

Långsiktighet ett måste

Förebyggande socialt arbete måste göras långsiktigt och konsekvent, betonar han.

– Effekterna kan vara synliga först efter flera år. Då kan man ha byggt upp ett bra arbete – jobbat konsekvent, skapat tillit och fått en bra personkännedom.

– Om det då bryts ned tar det väldigt lång tid bygga upp igen och lämnar fältet fritt för att det kan bildas negativa ungdomskulturer.

Ser du sådana tendenser idag ?

– Det är väldigt oroväckande att samtalen nu är så inriktat på hårdare tag och polisiära åtgärder. De behövs ju, men varje krona borde motsvara samma summa för sociala stödinsatser i vid bemärkelse.

LÄS MER: Polischeferna kräver: Stoppa nyrekryteringen

– Det är större chans att lyckas genom att satsa på att stärka skyddsfaktorerna, goda faktorer, i stället för att fokusera på de negativa, det som man vill undvika.

"Ligapojkar"

Torbjörn Forkby jämför med hur det såg ut i Sverige för 100 år sedan – det som idag kallas gäng kallades då för ligapojkar.

– Problemen löstes genom en kombination av sociala insatser, stöd inom socialförsäkringssystemet och genom att unga från olika områden hölls samman i en enhetsskola.

Ängsliga domstolar

Thomas Ahlstrand, åklagare vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet i Göteborg, anser att domstolarna har blivit ängsligare.

I en debattartikel i GP skrev han nyligen att en bidragande förklaring till att skjutningarna ökat kan vara att de som skjuter gör det för att de kan. De har tillgång till vapen, de är kapabla till våld och det är i princip riskfritt att ta till vapen.

LÄS MER: Ängsliga domstolar spär på skjutningar bland gängkriminella

– Det handlar om ett mönster, ett förändrat förhållningssätt hos domstolarna. En försiktighet, och en rädsla för att döma oskyldiga, gör att man inte förmår döma de som är skyldiga.

Tar tillbaka uppgifter

Thomas Ahlstrand säger att det beror på att domstolarna inte längre tar sig rätten att lägga ihop bevisning.

– En Brå-utredning visar att domstolarna bör kunna lägga större vikt vid det som sägs inledningsvis i en utredning än det som sägs inför rätta. Speciellt när målsägande och vittnen tar tillbaka uppgifter och alldeles uppenbart är rädda. För tio år sedan kunde domstolarna säga: vi fattar väl att du kommer och ljuger nu, men dina tidigare uppgifter var så tydliga och så bra så att det är de vi lägger till grund för vårt avgörande.

Thomas Ahlstrand, åklagare vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet i Göteborg. Bild: -

Hur kan man komma åt det?

– Diskutera det inom domstolsväsendet och om man inte klarar det den vägen är det lagstiftning som gäller. Annars får vi leva med att det ser ut så här.

Du menar att människor går fria – trots att de är skyldiga. Har de kriminella därmed fått större makt?

– De har fått större utrymme att agera.

För att komma till rätta med gängproblematiken krävs tidiga satsningar på skola och närsamhälle, tror Ahlstrand.

– Men det är inte oviktigt att brott beivras, säger han.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.