Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Ny höftled för Gunnel Arvidsson på Mölndals Sjukhus, redan uppe på benen dagen efter operation

Nytt arbetssätt kortar vårdtiderna

Ett nytt sätt att arbeta har kortat vårdtiderna rejält inom ortopedin på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Den så kallade värdebaserade vården är en ny trend inom sjukvården. Hittills har konsulterna fakturerat Sahlgrenska omkring 33 miljoner kronor för att visa vägen.

Inom ortopedin har väntetiden till höftoperationer halverats, patienternas tid på sjukhus kortats och komplikationerna blivit färre.

På avdelning 233 på Mölndals sjukhus hoppar en 57-årig kvinna envist fram och tillbaka med kryckor i den långa korridoren. Ett knappt dygn har gått sedan hon opererade höften.

- Jag tänker kämpa för att komma igång fort. Att bara ligga i sängen gör att man känner sig sjuk, säger Gunnel Arvidsson.

Hon är en av 900 patienter som i år får utslitna höfter eller knän ersatta med proteser på Mölndals sjukhus. I hela Sverige görs årligen 16 000 operationer av samma slag.

- Jag var kärnfrisk ända tills höften började krångla i slutet av förra sommaren. Jag har alltid tränat väldigt mycket så först trodde läkarna att det var något annat, men röntgen visade artros.

Gunnel Arvidsson berättar att det tog åtta månader från första läkarbesöket till dagen för operation. Under våren blev hon sämre och var sjukskriven en tid, men vill inte klaga på väntetiden.

- Tvärtom tycker jag att det gick fort.

Kanske hade Gunnel Arvidsson hört om andra som fått vänta betydligt längre. Ortopedin inom SU har i många år haft långa köer av patienter som behövt höftoperationer.

När sjukhuset inte klarat att hålla vårdgarantin anlitades privata vårdgivare, en dyr lösning som dessutom ofta innebar en del besvär och långa resor för patienterna.

- Sedan hamnade patienterna ändå hos oss om något gick fel och de behövde opereras om, säger Magnus Karlsson, verksamhetschef för ortopedin vid Mölndals sjukhus.

För två år sedan bestämde sig sjukhuset tillsammans med protesteamet och dess chef Jonas Thanner för att göra något åt situationen.

- Det blev en rivstart. Vår första åtgärd var att planera in fler operationer per dag i varje sal, vi ökade från tre till fyra patienter. Och vi bestämde att till varje pris försöka undvika att ställa in, säger Magnus Karlsson.

Hösten 2013 utsågs patienter med höftartros till en av fyra pilotgrupper när SU:s ledning drog igång arbetet med värdebaserad vård.

- Att vi ska sätta värdet för patienterna i centrum låter säkert självklart i mångas öron, men för oss har det varit en process som krävt fokusering och kontinuerligt arbete. Som kollektiv är vi läkare inte särskilt benägna att förändra oss, framförallt inte när det gäller arbetssätt, säger Magnus Karlsson.

Specialistläkaren Maziar Mohaddes är projektledare för värdebaserad vård.

- Jag tycker man kan beskriva värdebaserad vård som ett paradigmskifte där vi inte enbart tittar på kostnader och processer utan även tar med kvalitetsmått på hur det går för patienten på längre sikt, säger han.

Att ortopedin lyckats skapa större värde för sina patienter åskådliggör Maziar Mohaddes med en matematisk uppställning, där värdet är lika med utfall genom antalet operationer och förkortade vårdtider. Han får fram en värdeökning som med råge överstiger de flesta börsnoterade aktier.

- Äntligen får jag göra det jag lärde mig på läkarutbildningen. Det är betydligt mer tillfredsställande att möta nöjda patienter än att bara titta på kostnader, säger Maziar Mohaddes.

Läs också: Sjukhusdirektören: "Bitarna föll på plats"

En förutsättning för att arbeta värdebaserat är att man först tydligt definierar vad som är viktigt för patienterna. Sedan ska allt som sker kring patienten mätas och registreras. Dessa data analyseras kontinuerligt och åtgärderna följs upp.

De frågor som ställdes till höftprotespatienterna handlade till exempel om infektioner, illamående och blodtransfusioner.

- Vi utgår hela tiden från nyttan för patienten. Bara genom att fokusera på olika komplikationer, som till exempel vilka som fått blodtransfusioner, har vi åstadkommit förbättringar, säger Magnus Karlsson.

Arbetssättet bygger på nära samarbete mellan alla professioner som möter patienten - läkare, sjuksköterskor, undersjuksköterskor och fysioterapeuter. I arbetsgruppen som definierat mått och mätprocesser ingick även en patient.

- Vi fick många intressanta synpunkter. Ett exempel är vad det betyder när en operation ställs in. Att det upplevs så dramatiskt för patienten hade vi inte tänkt på, säger Magnus Karlsson, som tycker resultaten överträffat alla förväntningar.

– Vårdtiderna har kortats med 15 procent, främst tack vare bättre information och smartare planering. I dag kan många åka hem från sjukhuset redan efter två eller tre dygn.

– Komplikationer, som infektioner, trycksår och fallskador, har minskat med en femtedel. Antalet återinläggningar inom 30 dagar har halverats och betydligt färre patienter måste opereras om.

Men viktigast av allt har ortopedin lyckats öka antalet höftoperationer med 44 procent - från 625 ingrepp år 2013 till 902 ett år senare.

- Arbetet har också engagerat medarbetarna på ett sätt som jag aldrig varit med om förut, säger Magnus Karlsson.

Sjuksköterskan Jenny Hempel har arbetat med elektiv vård i mer än 15 år och tycker att hon alltid i första hand sett till patienterna.

- Men visst är det roligt att vi lyckats korta vårdtiderna. Det känns alltid tillfredsställande att gemensamma klara av ett uppdrag, säger hon.

Jenny Hempel vill nyansera bilden av den värdebaserade vården och förklarar att ständigt fullbelagda vårdavdelningar och hög omsättning av patienter gjort jobbet tyngre för både sjuksköterskor och undersköterskor.

- Förr varierade arbetsbelastningen. Nu är alla dagar lika intensiva och vi ligger här uppe hela tiden, säger Jenny Hempel och måttar med handen i höjd med hårfästet.

Och även om de allra flesta höftopererade vill hem så snabbt som möjligt, finns undantag, påpekar hon.

- För vissa patienter, framförallt de äldre, kan det bli stressande att skrivas ut redan efter tre dagar, konstaterar Jenny Hempel.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.